بِسْمِ اللَّـهِ الرَّحْمَـٰنِ الرَّحِيمِ

عَقِيْدَةُ المُسْلِمِيْنَ

MUSLIMERNAS TRO

الحَمدُ للهِ والصَّلاةُ والسَّلامُ عَلَى سَيِّدنَا محمَّدٍ وَعَلَى آلِهِ وَصَحبِهِ الطَّيِّبِينَ الطَّاهِرِينَ.

Prisad vare Allah, världarnas Herre. Må Hans välsignelse och frid vara över det älskade sändebudet Mohammad, hans troende släkt samt över hans ädla följeslagare. Vi ber Allah att bevilja oss den rätta intentionen och belöningen i livet härefter.

1. مَا هُوَ الْفَرْضُ الْعَيْنِيُّ مِنْ عِلْمِ الدِّينِ؟

يَجِبُ عَلَى كُلِّ مُكَلَّفٍ تَعَلُّمُ قَدْرٍ لا يَسْتَغْنِي عَنْهُ مِنَ الْعَقِيدَةِ وَالطَّهَارَةِ وَالصَّلاةِ وَالصِّيَامِ وَالزَّكَاةِ لِمَنْ تَجِبُ عَلَيْهِ وَالْحَجِّ عَلَى الْمُسْتَطِيعِ وَمَعَاصِي الْقَلْبِ وَالْيَدِ وَالْعَيْنِ وَغَيْرِهَا. قَالَ تَعَالَى ﴿قُلْ هَلْ يَسْتَوِي الَّذِينَ يَعْلَمُونَ وَالَّذِينَ لا يَعْلَمُونَ﴾ [سُورَةَ الزُّمَر/9] وَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ «طَلَبُ الْعِلْمِ فَرِيضَةٌ عَلَى كُلِّ مُسْلِمٍ» رَوَاهُ الْبَيْهَقِيُّ.

1. Vad är det obligatoriska kunnandet om islam utmed individuell plikt?

Svar:

Det är obligatoriskt för varje ansvarig person (; mokallaf) att lära sig den nödvändiga delen av kunskapen. Den behandlar vad som nödvändigtvis behövs inom olika ämnesområden; trosläran, rengöringen, bönen, fastan och allmosan (; zakat) för den som måste betala den samt pilgrimsfärden, för den som förmår att utföra den. I den nödvändiga delen av kunskapen ingår även att lära sig syndernas kapitel såsom hjärtats synder, ögats-, händernas- och magens synder samt annat liknande. Allah, vare prisad, sade i Koranen, i surah az-Zomar, vers 9:

قال تعالى: ﴿قُلْ هَلْ يَسْتَوِي الَّذِينَ يَعْلَمُونَ وَالَّذِينَ لَا يَعْلَمُونَ﴾ سورة الزُّمر (آية 9)

Versen betyder: [Kan de som vet likställas med de som inte vet!?] Al-Baihaqi återberättade att profeten Mohammad, frid och välsignelser vare över honom, sade: ”Det är en plikt för varje muslim att söka den nödvändiga kunskapen om islam.”

2. مَا الْحِكْمَةُ مِنْ خَلْقِ الْجِنِّ وَالإِنْسِ؟

لِيَأْمُرَهُمُ اللَّهُ بِعِبَادَتِهِ. قَالَ تَعَالَى ﴿وَمَا خَلَقْتُ الْجِنَّ وَالإِنْسَ إِلَّا لِيَعْبُدُونَ﴾ [سُورَةَ الذَّارِيَات/56] وَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ «حَقُّ اللَّهِ عَلَى الْعِبَادِ أَنْ يَعْبُدُوهُ وَلا يُشْرِكُوا بِهِ شَيْئًا» رَوَاهُ الشَّيْخَانِ.

2. Vad är visdomen bakom att Allah skapade djinn och människor?

Svar:

Allah skapade djinn och människor för att beordra dem att enbart tillbe Honom. Allah uppenbarade i Koranen, i surah Adh-Dharijat, vers 56:

قال تعالى: ﴿وَمَا خَلَقْتُ الْجِنَّ وَالْإِنسَ إِلَّا لِيَعْبُدُونِ﴾ سورة الذاريات (آية 56)

Versen betyder: [Allah skapade djinn och människor för att beordra dem att enbart tillbe Honom] Al-Bukhari och Imam Muslim återberättade att profeten, frid och välsignelser vare över honom, sade: ”Guds rättighet gentemot Hans tjänare är att de endast skall dyrka Honom och inte ge Honom någon partner.”

3. كَيْفَ تَصِحُّ الْعِبَادَةُ؟

تَصِحُّ عِبَادَةُ اللَّهِ مِمَّنْ يَعْتَقِدُ وُجُودَ اللَّهِ وَلا يُشَبِّهُهُ بِشَىْءٍ مِنْ خَلْقِهِ. قَالَ تَعَالَى ﴿لَيْسَ كَمِثْلِهِ شَىْءٌ﴾ [سُورَةَ الشُّورَى/11] وَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ «لا فِكْرَةَ فِي الرَّبِّ» رَوَاهُ أَبُو الْقَاسِمِ الأَنْصَارِيُّ. قَالَ الْغَزَالِيُّ «لا تَصِحُّ الْعِبَادَةُ إِلَّا بَعْدَ مَعْرِفَةِ الْمَعْبُودِ».

3. Hur blir ens dyrkan accepterad?

Svar:

Dyrkan till Allah accepteras enbart från dem som tror på Hans existens utmed vad som är korrekt och som inte liknar Honom vid någon av Hans skapelser. I surah ash-Shora, vers 11 uppenbarade Allah:

قال تعالى: ﴿لَيْسَ كَمِثْلِهِ شَيْءٌ﴾ سورة الشورى (آية 11).

Versen betyder: [Absolut inget kan vara likt Allah] Abul-Qasim al-Ansari återberättade att profeten sade: ”Ingen tanke [; illusion] kan nå Herren.” Al-Imam al-Ghazali sade: ”Ens dyrkan är ogiltig om man inte har en rätt kännedom om Den som dyrkas [; Allah].”

4. لِمَاذَا أَرْسَلَ اللَّهُ الرُّسُلَ؟

أَرْسَلَ اللَّهُ الرُّسُلَ لِيُعَلِّمُوا النَّاسَ مَصَالِحَ دِينِهِمْ وَدُنْيَاهُمْ، وَلِدَعْوَةِ النَّاسِ إِلَى عِبَادَةِ اللَّهِ وَأَنْ لا يُشْرِكُوا بِهِ شَيْئًا. قَالَ تَعَالَى ﴿فَبَعَثَ اللَّهُ النَّبِيِّنَ مُبَشِّرِينَ وَمُنْذِرِينَ﴾ [سُورَةَ الْبَقَرَة/213] وَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ: «أَفْضَلُ مَا قُلْتُ أَنَا وَالنَّبِيُّونَ مِنْ قَبْلِي لا إِلَهَ إِلَّا اللَّهُ» رَوَاهُ الْبُخَارِيُّ.

4. Varför sände Allah profeter?

Svar:

Allah sände profeter för att lära människor om det som de har nytta av i sitt religiösa såväl som världsliga liv samt för att kalla dem till att dyrka Allah och att inte tillskriva Honom någon partner. Allah, vare prisad, uppenbarade i surah al-Baqarah, vers 213:

قال تعالى: ﴿فَبَعَثَ اللَّـهُ النَّبِيِّينَ مُبَشِّرِينَ وَمُنذِرِينَ﴾ سورة البقرة (آية 213)

Versen betyder: [Allah sände profeterna som vägledare och varnare.] Al-Bukhari återberättade att profeten, frid och välsignelser vare över honom, sade: ”Det bästa jag och alla tidigare profeter sagt är: ”Det finns ingen gudom förutom Allah”.

5. مَا مَعْنَى التَّوْحِيدِ؟

هُوَ إِفْرَادُ الْقَدِيـمِ مِنَ الْمُحْدَثِ كَمَا قَالَ الإِمَامُ الْجُنَيْدُ، وَمُرَادُهُ بِالْقَدِيـمِ اللَّهُ الَّذِي لا بِدَايَةَ لَهُ، وَالْمُحْدَثُ الْمَخْلُوقُ. قَالَ تَعَالَى ﴿لَيْسَ كَمِثْلِهِ شَىْءٌ﴾ سُورَةَ الشُّورَى/11 وَسُئِلَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَيُّ الْعَمَلِ أَفْضَلُ فَقَالَ «إِيمَانٌ بِاللَّهِ وَرَسُولِهِ» رَوَاهُ الْبُخَارِيُّ.

5. Vad betyder monoteism (at-tawhid)?

Svar:

Monoteism är att man tror på en enda Gud. Al-Imam al-Jonajd sade: ”Monoteism är att skilja mellan Skaparen och skapelserna.” Det är att inte likna Skaparen vid skapelsen. Skaparen har ingen början medan skapelserna har en början. Allah uppenbarade i surah ash-Shora, vers 11:

قال تعالى: ﴿لَيْسَ كَمِثْلِهِ شَيْءٌ﴾ سورة الشورى (آية 11).

Versen betyder: [Absolut inget är likt Allah.]

Guds sändebud, frid och välsignelser vare över honom, blev frågad om vilken den bästa handlingen är och svarade: ”Att tro på Allah och Hans sändebud.” [al-Bukhari]

6. تَكَلَّمْ عَنْ وُجُودِ اللَّهِ.

اللَّهُ مَوْجُودٌ لا شَكَّ فِي وُجُودِهِ، مَوْجُودٌ بِلا كَيْفٍ وَلا مَكَانٍ وَلا جِهَةٍ لا يُشْبِهُ شَيْئًا مِنْ خَلْقِهِ وَلا يُشْبِهُهُ شَىْءٌ مِنْ خَلْقِهِ. قَالَ تَعَالَى ﴿أَفِي اللَّهِ شَكٌّ﴾ سُورَةَ إِبْرَاهِيم/10 وَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ «كَانَ اللَّهُ وَلَمْ يَكُنْ شَىْءٌ غَيْرُهُ» رَوَاهُ الْبُخَارِيُّ وَغَيْرُهُ.

6. Berätta om Guds existens.

Svar:

Allah existerar, det råder inga tvivel om Hans existens. Allah är ingen kropp och existerar utan plats och riktning. Allah liknar inte någon av Sina skapelser på något sätt. Allah uppenbarade i surah Ibrahim, vers 10:

قال تعالى: ﴿أَفِي اللَّـهِ شَكٌّ﴾  سورة إبراهيم (آية 10)

Versen betyder: [Det råder inga tvivel om Guds existens] Al-Bukhari och andra har återberättat att profeten Mohammad, frid och välsignelser vare över honom, sade:

”Allah existerade (evigt) och det fanns inget med Honom i existensen.”

7. مَا مَعْنَى قَوْلِهِ تَعَالَى ﴿وَهُوَ مَعَكُمْ أَيْنَ مَا كُنْتُمْ﴾؟

مَعْنَاهُ الإِحَاطَةُ بِالْعِلْمِ، قَالَهُ الثَّوْرِيُّ وَالشَّافِعِيُّ وَأَحْمَدُ وَمَالِكٌ وَغَيْرُهُمْ. قَالَ تَعَالَى ﴿وَأَنَّ اللَّهَ قَدْ أَحَاطَ بِكُلِّ شَىْءٍ عِلْمًا﴾ سُورَةَ الطَّلاق/12 وَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ «ارْبَعُوا عَلَى أَنْفُسِكُمْ فَإِنَّكُمْ لا تَدْعُونَ أَصَمَّ وَلا غَائِبًا وَإِنَّمَا تَدْعُونَ سَمِيعًا قَرِيبًا» رَوَاهُ الْبُخَارِيُّ، مَعْنَاهُ لا يَخْفَى عَلَى اللَّهِ شَىْءٌ.

7. Vad är betydelsen av vers 4 ur surah al-Hadid:

﴿وَهُوَ مَعَكُمْ أَيْنَ مَا كُنتُمْ﴾

Versen betyder: [Allah har kunskap om er, var än ni befinner er]

Svar:

Det har blivit tillkännagivet av Sufyan ath-Thawri, Imam ash-Shafi^i, Imam Ahmad, Imam Malik och andra att betydelsen av versen är att Allah har kunskap om allt. Det är vantro att tolka denna vers med att Allah fysiskt skulle vara med oss, var än vi befinner oss. Allah uppenbarade i Koranen i surah at-Talaq, vers 12:

قال تعالى: ﴿وَأَنَّ اللَّـهَ قَدْ أَحَاطَ بِكُلِّ شَيْءٍ عِلْمًا﴾  سورة الطلاق (آية 12)

Versen betyder: [Allah har kunskap om allt] Al-Bukhari återberättade att profeten sade: ”Ansträng er inte (för att göra er hörda), ty ni ber varken till en döv eller okunnig. Ni ber till den Allhörande som inget kan döljas för.”

8. مَا هُوَ أَعْظَمُ الذُّنُوبِ؟

أَعْظَمُ الذُّنُوبِ الْكُفْرُ وَمِنَ الْكُفْرِ الشِّرْكُ وَالشِّرْكُ مَعْنَاهُ عِبَادَةُ غَيْرِ اللَّهِ قَالَ تَعَالَى حِكَايَةً عَنْ لُقْمَانَ ﴿يَا بُنَيَّ لا تُشْرِكْ بِاللَّهِ إِنَّ الشِّرْكَ لَظُلْمٌ عَظِيمٌ﴾ [سُورَةَ لُقْمَان/13] وَقَدْ سُئِلَ النَّبِيُّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ أَيُّ الذُّنُوبِ أَعْظَمُ؟ قَالَ «أَنْ تَجْعَلَ لِلَّهِ نِدًّا وَهُوَ خَلَقَكَ» رَوَاهُ الْبُخَارِيُّ وَغَيْرُهُ.

8. Vilken är den största synden?

Svar:

Den största synden är vantro [; kufr]. Shirk är en kategori av vantro och det innebär att man tillber någon eller något annat än Gud. Allah uppenbarade i Koranen i vers 13 ur surah Luqman:

قال تعالى حكايةً عن لقمانَ: ﴿يَا بُنَيَّ لَا تُشْرِكْ بِاللَّـهِ إِنَّ الشِّرْكَ لَظُلْمٌ عَظِيمٌ﴾ سورة لقمان (آية 13)

Versen betyder: [Associera inte en partner till Allah, eftersom shirk är en oerhörd orättfärdighet] Al-Bukhari återberättade att profeten blev frågad om vilken synd som är störst och att han då svarade:

”Att dyrka någon annan än Allah, när det är Han som har skapat dig.”

9. مَا مَعْنَى الْعِبَادَةِ؟

الْعِبَادَةُ أَقْصَى غَايَةِ الْخُشُوعِ وَالْخُضُوعِ كَمَا قَالَهَا الْحَافِظُ السُّبْكِيُّ قَالَ تَعَالَى ﴿لا إِلَهَ إِلَّا أَنَا فَاعْبُدُونِ﴾ [سُورَةَ الأَنْبِيَاء/25].

9. Vad är betydelsen av att dyrka Allah (al-^ibadah)?

Svar:

Dyrkan är den totala formen av glorifiering och underkastelse, som definierat av al-Hafidh as-Sobkiy. Allah uppenbarade i surah al-Anbija´, vers 25:

قال تعالى: ﴿لَا إِلَـٰهَ إِلَّا أَنَا فَاعْبُدُونِ﴾  سورة الأنبياء (آية 25)

Versen betyder: [Det finns ingen annan gudom än Allah, så tillbe endast Honom]

10. هَلْ يَأْتِي الدُّعَاءُ بِمَعْنَى الْعِبَادَةِ؟

نَعَمْ قَالَ تَعَالَى ﴿قُلْ إِنَّمَا أَدْعُو رَبِّي وَلا أُشْرِكُ بِهِ أَحَدًا﴾ [سُورَةَ الْجِنّ/20] مَعْنَاهُ أَعْبُدُ اللَّهَ وَقَالَ تَعَالَى ﴿فَلا تَدْعُوا مَعَ اللَّهِ أَحَدًا﴾ [سُورَةَ الْجِنّ/18]. وَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ «الدُّعَاءُ هُوَ الْعِبَادَةُ» رَوَاهُ الْبُخَارِيُّ. وَمَعْنَى الْعِبَادَةِ هُنَا الْحَسَنَاتُ.

10. Kan uttrycket dua’ (; vädjan) betyda ”att dyrka” i det arabiska språket?

Svar:

Ja, ordet dua’ har många betydelser på arabiska. I följande vers betyder dua’ gudsdyrkan; surah al-Djinn, vers 20:

قال تعالى: ﴿قُلْ إِنَّمَا أَدْعُو رَبِّي وَلَا أُشْرِكُ بِهِ أَحَدًا﴾  سورة الجن (آية 20)

Versen betyder att Allah beordrade profeten Mohammad att säga: [Jag dyrkar min Herre och ingen annan] Här används ordet dua’ och i detta sammanhang betyder det alltså att dyrka. Allah uppenbarade i surah al-Djinn, vers 18:

قال تعالى: ﴿فَلَا تَدْعُوا مَعَ اللَّـهِ أَحَدًا﴾  سورة الجن (آية18 )

Versen betyder: [Dyrka inte någon annan än Allah]
Profeten Mohammad, frid och välsignelser vare över honom, sade:
”Dua’ är att dyrka”. Återberättat av al-Bukhari

11. هَلْ يَأْتِي الدُّعَاءُ بِغَيْرِ مَعْنَى الْعِبَادَةِ؟

نَعَمْ قَالَ تَعَالَى ﴿لا تَجْعَلُوا دُعَاءَ الرَّسُولِ بَيْنَكُمْ كَدُعَاءِ بَعْضِكُمْ بَعْضًا﴾ سُورَةَ النُّور/63.

11. Har ordet dua’ någon annan betydelse än dyrkan?

Svar:

Ja. Allah uppenbarade i surah an-Nor, vers 63:

قال تعالى: ﴿لا تَجْعَلُوا دُعَاءَ الرَّسُولِ بَيْنَكُمْ كَدُعَاءِ بَعْضِكُم بَعْضًا﴾  سورة النور(آية) 63

Versen betyder: [Ropa inte efter profeten liksom ni ropar efter varandra]

I denna vers används ordet dua’ i betydelsen att ropa efter någon.

12. مَا حُكْمُ نِدَاءِ نَبِيٍّ أَوْ وَلِيٍّ وَلَوْ كَانَ غَائِبًا أَوْ طَلَبِ شَىْءٍ مِنْهُ لَمْ تَجْرِ بِهِ الْعَادَةُ؟

يَجُوزُ ذَلِكَ لِأَنَّ مُجَرَّدَ ذَلِكَ لا يُعَدُّ عِبَادَةً لِغَيْرِ اللَّهِ وَلَيْسَ مُجَرَّدُ قَوْلِ يَا رَسُولَ اللَّهِ إِشْرَاكًا بِاللَّهِ، وَقَدْ ثَبَتَ أَنَّ بِلالَ بنَ الْحَارِثِ الْمُزَنِيَّ أَتَى قَبْرَ الرَّسُولِ عَامَ الرَّمَادَةِ أَيَّامَ عُمَرَ فَقَالَ يَا رَسُولَ اللَّهِ اسْتَسْقِ لِأُمَّتِكَ فَإِنَّهُمْ قَدْ هَلَكُوا رَوَاهُ الْبَيْهَقِيُّ وَغَيْرُهُ فَلَمْ يُنْكِرْ عَلَيْهِ عُمَرُ وَلا غَيْرُهُ بَلِ اسْتَحْسَنُوا فِعْلَهُ. قَالَ تَعَالَى ﴿وَلَوْ أَنَّهُمْ إِذْ ظَّلَمُوا أَنفُسَهُمْ جَآؤُوكَ فَاسْتَغْفَرُوا اللَّهَ وَاسْتَغْفَرَ لَهُمُ الرَّسُولُ لَوَجَدُوا اللَّهَ تَوَّابًا رَّحِيمًا﴾ [سُورَةَ النِّسَاء/64]. وَثَبَتَ أَنَّ ابْنَ عُمَرَ قَالَ «يَا مُحَمَّد» لَمَّا خَدِرَتْ رِجْلُهُ رَوَاهُ الْبُخَارِيُّ فِي الأَدَبِ الْمُفْرَدِ.

12. Vad är domen om man anropar en profet eller en rättfärdig muslim (; waliy) i dennes frånvaro eller närvaro, för att be dem om hjälp om någonting som anses vara utöver det vanliga?

Svar:

Det är tillåtet, därför att när man ber en profet eller en rättfärdig muslim om hjälp betraktas det inte som att man dyrkar dem istället för Allah. Det har blivit fastställt om Bilal ibn al-Harith al-Mozaniy att han kom till profetens grav under ett år då torka rådde, i sayiduna Ûmars era, och sade till profeten: ”Ya Rasulallah! Be om regn åt din nation, ty de drabbats svårt”. Varken sayiduna Ûmar eller någon annan förnekade det han gjorde, däremot prisade de hans handling. Hadith är återberättad av bland andra al-Baihaqi.

Allah uppenbarade i surah an-Nisa´, vers 64:

قال تعالى: ﴿وَلَوْ أَنَّهُمْ إِذ ظَّلَمُوا أَنفُسَهُمْ جَاءُوكَ فَاسْتَغْفَرُوا اللَّـهَ وَاسْتَغْفَرَ لَهُمُ الرَّسُولُ لَوَجَدُوا اللَّـهَ تَوَّابًا رَّحِيمًا﴾ سورة النساء (آية 64)

Versen betyder: [Men om de kommer till dig efter att ha gjort sig själva orätt [med sin synd] för att be om Guds förlåtelse, och om Sändebudet ber om förlåtelse för dem, skall de finna att Gud i Sin barmhärtighet tar emot den ångerfulles ånger]

Det har blivit fastställt att Âbdullah ibn Ûmar (radiyAllahu ‘anhuma):

 ”Ya Mohammad” då hans ben paralyserats. Återberättat av Al-Bukhari, i hans bok Al-Adab Al-Mofrad.

13. بَيِّنْ مَعْنَى الِاسْتِغَاثَةِ وَالِاسْتِعَانَةِ مَعَ الدَّلِيلِ؟

الِاسْتِغَاثَةُ هِيَ طَلَبُ الْغَوْثِ عِنْدَ الضِّيقِ وَالِاسْتِعَانَةُ أَعَمُّ وَأَشْمَلُ. قَالَ تَعَالَى ﴿وَاسْتَعِينُوا بِالصَّبْرِ وَالصَّلاةِ﴾ [سُورَةَ الْبَقَرَة/45] وَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ «تَدْنُو الشَّمْسُ مِنْ رُءُوسِ النَّاسِ يَوْمَ الْقِيَامَةِ فَبَيْنَمَا هُمْ كَذَلِكَ إِذِ اسْتَغَاثُوا بِآدَمَ» رَوَاهُ الْبُخَارِيُّ وَفِي هَذَا دَلِيلٌ عَلَى أَنَّ الِاسْتِعَانَةَ بِغَيْرِ اللَّهِ جَائِزَةٌ لَكِنْ مَعَ اعْتِقَادِ أَنَّهُ لا ضَارَّ وَلا نَافِعَ عَلَى الْحَقِيقَةِ إِلَّا اللَّهُ.

13. Redogör för betydelsen av begreppen istighathah och isti^anah.

Svar:

Istighathah är att anropa om hjälp vid svårigheter och nödlägen. Isti^anah har samma betydelse men är bredare och mer omfattande.

قال تعالى: ﴿وَاسْتَعِينُوا بِالصَّبْرِ وَالصَّلَاةِ﴾ سورة البقرة (آية 45)

Surah al-Baqarah, vers 45 betyder: [Ta hjälp av tålamod och bön vid svårigheter] Al-Bukhari återberättade att Guds sändebud sade: ”På domedagen kommer solen att närma sig människorns huvuden och under denna fas kallar de på Adam för att få hjälp (istaghatho bi Adam).” Detta uttalande är ett tydligt bevis för att det är tillåtet att be andra än Allah om hjälp, men med en fast tro på att ingen annan än Allah är skaparen av nytta och skada.

14. تَكَلَّمْ عَنِ التَّوَسُّلِ بِالأَنْبِيَاءِ.

يَجُوزُ التَّوَسُّلُ بِهِمْ بِالإِجْمَاعِ وَالتَّوَسُّلُ هُوَ طَلَبُ جَلْبِ مَنْفَعَةٍ أَوِ انْدِفَاعِ مَضَرَّةٍ مِنَ اللَّهِ بِذِكْرِ نَبِيٍّ أَوْ وَلِيٍّ إِكْرَامًا لِلْمُتَوَسَّلِ بِهِ مَعَ اعْتِقَادِ أَنَّ اللَّهَ هُوَ الضَّارُّ وَالنَّافِعُ عَلَى الْحَقِيقَةِ قَالَ تَعَالَى:

﴿وَابْتَغُوا إِلَيْهِ الْوَسِيلَةَ﴾ سُورَةَ الْمَائِدَة/35 وَالرَّسُولُ صلى الله عليه وسلم عَلَّمَ الأَعْمَى أَنْ يَتَوَسَّلَ بِهِ فَفَعَلَ الأَعْمَى فِي غَيْرِ حَضْرَةِ النَّبِيِّ فَرَدَّ اللَّهُ بَصَرَهُ إِلَيْهِ. رَوَاهُ الطَّبَرَانِيُّ وَصَحَّحَهُ.

14. Redogör för tawassul via profeterna.

Svar:

Det råder konsensus om att det är tillåtet att utföra tawassul via profeterna. Tawassul är att be Allah om en nytta eller om skydd mot en skada genom att nämna en profet eller en rättfärdig muslim till ära för den [man nämner] och med en fast tro på att ingen annan än Allah är den som skapar nytta och skada.

Allah uppenbarade i surah al-Ma´idah, vers 35:

قال تعالى: ﴿وَابْتَغُوا إِلَيْهِ الْوَسِيلَةَ﴾ سورة المائدة (آية 35)

Versen betyder: [Sök dem medel som för er närmare lydnaden till Allah] 
Profeten lärde en blind man att be Allah om hjälp via honom [dvs. tawassul]. Den blinde mannen gjorde det i profetens frånvaro och Allah gav honom hans syn tillbaka.

15. تَكَلَّمْ عَنِ التَّوَسُّلِ بِالأَوْلِيَاءِ؟

يَجُوزُ التَّوَسُّلُ بِهِمْ وَلا يُعْرَفُ فِي ذَلِكَ مُخَالِفٌ مِنْ أَهْلِ الْحَقِّ سَلَفًا وَخَلَفًا. وَقَدْ تَوَسَّلَ عُمَرُ بِالْعَبَّاسِ قَائِلًا اللَّهُمَّ إِنَّا نَتَوَسَّلُ إِلَيْكَ بِعَمِّ نَبِيِّنَا، رَوَاهُ الْبُخَارِيُّ

15. Redogör för tawassul via awliya’.

Svar:

Det är tillåtet att rikta sig till Allah via dem rättfärdiga muslimerna. Ingen vägledd människa från salaf eller khalaf avvek från detta. Salaf är muslimer som levde under de första 300 åren efter profetens migration. Khalaf är de muslimer som kommer efter salafs tidsperiod.

Al-Bukhari återberättade att sayiduna Ûmar bad Allah om hjälp via Al-Âbbas, profetens farbror. Han sade: ”Allah! Vi vänder oss i vädjan till Dig via vår profets farbror”.

16. بَيِّنْ مَعْنَى حَدِيثِ الْجَارِيَةِ؟

الْحَدِيثُ مُضْطَرِبٌ، وَمَنْ جَرَى عَلَى تَصْحِيحِهِ فَلَيْسَ مَعْنَاهُ أَنَّ اللَّهَ سَاكِنُ السَّمَاءِ. قَالَ النَّوَوِيُّ فِي شَرْحِهِ عَلَى الْحَدِيثِ قَوْلُ أَيْنَ اللَّهُ سُؤَالٌ عَنِ الْمَكَانَةِ لا عَنِ الْمَكَانِ مَعْنَاهُ مَا اعْتِقَادُكِ مِنَ التَّعْظِيمِ فِي اللَّهِ، وَقَوْلُهَا «فِي السَّمَاءِ» أَيْ رَفِيعُ الْقَدْرِ جِدًّا، وَلا يَجُوزُ اعْتِقَادُ أَنَّ الرَّسُولَ سَأَلَهَا عَنِ الْمَكَانِ وَلا اعْتِقَادُ أَنَّهَا قَصَدَتْ أَنَّ اللَّهَ سَاكِنُ السَّمَاء، قَالَ الإِمَامُ عَلِيٌّ «لا يُقَالُ أَيْنَ لِمَنْ أَيَّنَ الأَيْنَ» ذَكَرَ ذَلِكَ أَبُو الْقَاسِمِ الْقُشَيْرِيُّ فِي رِسَالَتِهِ وَقَالَ أَبُو حَنِيفَةَ فِي كِتَابِ الْفِقْهِ الأَبْسَطِ «كَانَ قَبْلَ الْمَكَانِ، كَانَ وَلَمْ يَكُنْ أَيْنٌ وَلا خَلْقٌ وَهُوَ خَالِقُ كُلِّ شَىْءٍ». قَالَ تَعَالَى ﴿لَيْسَ كَمِثْلِهِ شَىْءٌ﴾ [سُورَةَ الشُّورَى/11] وَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ «كَانَ اللَّهُ وَلَمْ يَكُنْ شَىْءٌ غَيْرُهُ» رَوَاهُ الْبُخَارِيُّ.

16. Redogör för slavinnans hadith.

Svar:

Denna hadith har de lärda klassat som starkt bristfällig (modtarib). Det betyder att slavinnans uttalande berättades på ett flertal varierade sätt. Ingen av de som bekräftade att denna hadith var autentisk tolkade slavinnans uttalande som att Allah skulle uppehålla Sig i himlen.

Imam an-Nawawi har förklarat att termen ”aynallah” i denna hadith är en fråga om Herrens status och inte en fråga om plats.  Allah är inte beroende av någon plats. Enligt det arabiska språket kan ordet ”’Ayn” hänvisa till såväl plats som status.

Frågan ”aynallah” betyder: ”Hur mycket glorifierar du Allah?” Slavinnans svar var ”fis-sama” vilket bekräftar hennes tro på att Allah har en hög status. Hon trodde inte att Allah var i himlen. Det är inte tillåtet att tro att profeten frågade henne om någon plats i förhållande till Allah. Det är inte heller tillåtet att tro att hon menade att Allah uppehåller Sig i himlen.

I boken Ar-Risalah al-Qoshajriyah, skriven av Abul-Qasim al-Qoshajriy, återberättas det om Imam Âli att han sade: ”Frågan ”var” får inte användas till Den som skapade platserna”. Imam Abu Hanifa nämnde i sin bok Al-Fiqh al-Absat: ”Allah existerade före platsen, då varken plats eller något annat existerade. Han skapade allt från ett icke existerande tillstånd.” Allah uppenbarade i surah ash-Shora, vers 11:

قال تعالى: ﴿لَيْسَ كَمِثْلِهِ شَيْءٌ﴾ سورة الشورى (آية 11).

Versen betyder: [Absolut inget är likt Allah]

I en hadith som återberättats av Al-Bukhari, säger profeten, frid och välsignelser vare över honom: ”Allah existerade (evigt) och det fanns inget med Honom i existensen.”

17. حُكْمُ سَابِّ اللَّهِ أَنَّهُ كَافِرٌ بَيِّنْ ذَلِكَ مَعَ الدَّلِيلِ.

نَقَلَ الْقَاضِي عِيَاضٌ الإِجْمَاعَ عَلَى أَنَّ سَابَّ اللَّهِ كَافِرٌ وَلَوْ كَانَ غَاضِبًا أَوْ مَازِحًا أَوْ غَيْرَ مُنْشَرِحِ الصَّدْرِ. قَالَ تَعَالَى ﴿وَلَئِنْ سَأَلْتَهُمْ لَيَقُولُنَّ إِنَّمَا كُنَّا نَخُوضُ وَنَلْعَبُ قُلْ أَبِاللَّهِ وَءَايَاتِهِ وَرَسُولِهِ كُنْتُمْ تَسْتَهْزِؤُونَ لا تَعْتَذِرُوا قَدْ كَفَرْتُمْ بَعْدَ إِيـمَانِكُمْ﴾ [سُورَةَ التَّوْبَة] وَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ «إِنَّ الْعَبْدَ لَيَتَكَلَّمُ بِالْكَلِمَةِ لا يَرَى بِهَا بَأْسًا يَهْوِي بِهَا فِي النَّارِ سَبْعِينَ خَرِيفًا» رَوَاهُ التِّرْمِذِيُّ.

17. Bevisa att den som smädar Allah begår vantro [; kufr].

Svar:

Imam al-Qadi ^Ijad berättade att de lärda är eniga om att den som smädar Allah begår vantro; oavsett om denne gjort så i ilska, skoj eller huruvida denne varit belåten med yttrandet.

قال تعالى: ﴿ وَلَئِن سَأَلْتَهُمْ لَيَقُولُنَّ إِنَّمَا كُنَّا نَخُوضُ وَنَلْعَبُ قُلْ أَبِاللَّـهِ وَآيَاتِهِ وَرَسُولِهِ كُنتُمْ تَسْتَهْزِئُونَ ﴿65﴾ لَا تَعْتَذِرُوا قَدْ كَفَرْتُم بَعْدَ إِيمَانِكُمْ﴾ سورة التوبة (آية 65-66).

Surah at-Tawbah, verserna 65-66 betyder: [Om du [Åh Mohammad] frågade [dem vad de menade med vad de sade] då skall de svara: “Vi bara skämtade och fördrev tiden.” Säg: “Era nedsättande skämt var riktade mot Allah, Hans verser och Hans Sändebud. Kom inte nu med [tomma] ursäkter! Ni har begått vantro efter att ni varit muslimer.”]

At-Tirmidhi återberättade att Guds sändebud sade: ”En människa kan uttala ett ord som denne anser ofarligt, men som resulterar i att denne faller [70 år ner] till Helvetets djup.” Den fallande distansen av sjuttio år leder till botten av Helvetet där endast vantrogna vistas.

18. مَا الدَّلِيلُ عَلَى جَوَازِ زِيَارَةِ الْقُبُورِ لِلرِّجَالِ وَالنِّسَاءِ؟

الْحَدِيثُ «زُورُوا الْقُبُورَ فَإِنَّهَا تُذَكِّرُكُمْ بِالآخِرَةِ» رَوَاهُ الْبَيْهَقِيُّ.

18. Bevisa att det är tillåtet för kvinnor och män att besöka gravplatser.

Svar:

Al-Baihaqi återberättade att profeten, frid och välsignelser vare över honom, sade: ”Besök gravplatserna, ty de påminner er om nästkommande liv.”

19. كَيْفَ يَكُونُ الدُّخُولُ فِي الإِسْلامِ؟

الدُّخُولُ فِي الإِسْلامِ يَكُونُ بِالنُّطْقِ بِالشَّهَادَتَيْنِ وَلَيْسَ بِقَوْلِ أَسْتَغْفِرُ اللَّهَ، أَمَّا قَوْلُ اللَّهِ تَعَالَى إِخْبَارًا عَنْ نُوحٍ أَنَّهُ قَالَ ﴿فَقُلْتُ اسْتَغْفِرُوا رَبَّكُمْ﴾ [سُورَةَ نُوح/10] فَمَعْنَاهُ أَنَّ نُوحًا طَلَبَ مِنْ قَوْمِهِ أَنْ يَدْخُلُوا فِي الإِسْلامِ بِالإِيـمَانِ بِاللَّهِ وَبِنَبِيِّهِ نُوحٍ لِيَغْفِرَ اللَّهُ لَهُمْ.

19. Hur blir man muslim?

Svar:

Man träder in i islam genom att säga trosbekännelsen. Trosbekännelsen är: ”Jag bevittnar att det inte finns någon gudom förutom Allah och att Mohammad är Hans sändebud”. Man blir inte muslim genom att enbart be Allah om förlåtelse.

Allah, vare prisad, uppenbarade i Koranen, i surah Noh:

قال تعالى: ﴿فَقُلْتُ اسْتَغْفِرُوا رَبَّكُمْ﴾  سورة نوح (آية 10)

Versen betyder: [Noah sade: ”Be er Herre om förlåtelse!”] Det betyder att profeten Noah beordrade sitt folk att söka förlåtelse genom att träda in i islam, dvs. att de skulle tro på Allah som deras Gud och på Noah som Hans profet.

20. بَيِّنْ حُكْمَ مَدْحِ رَسُولِ اللَّهِ عَلَيْهِ السَّلامُ.

جَائِزٌ بِالإِجْمَاعِ قَالَ تَعَالَى ﴿وَإِنَّكَ لَعَلى خُلُقٍ عَظِيمٍ﴾ [سُورَةَ الْقَلَم/4] وَقَالَ تَعَالَى ﴿وَعَزَّرُوهُ وَنَصَرُوهُ﴾ [سُورَةَ الأَعْرَاف/157] وَمَعْنَى عَزَّرُوهُ أَثْنَوْا عَلَيْهِ وَمَدَحُوهُ وَعَظَّمُوهُ. وَقَدْ وَرَدَ أَنَّ بَعْضَ النِّسَاءِ مَدَحْنَ النَّبِيَّ عَلَيْهِ السَّلامُ بِقَوْلِهِنَّ أَمَامَ النَّبِيِّ «يَا حَبَّذَا مُحَمَّدٍ مِنْ جَارِ» رَوَاهُ ابْنُ مَاجَهْ، وَثَبَتَ مَدْحُ أَكْثَرَ مِنْ صَحَابِيٍّ لَهُ كَحَسَّانِ بنِ ثَابِتٍ وَالْعَبَّاسِ وَغَيْرِهِمَا وَالرَّسُولُ لَمْ يُنْكِرْ ذَلِكَ بَلِ اسْتَحْسَنَهُ.

20. Redogör för det att lovprisa profeten.

Svar:

Det råder konsensus om att det är tillåtet. Allah uppenbarade i Koranen i surah al-Qalam, vers 4:

قال تعالى: ﴿وَإِنَّكَ لَعَلَىٰ خُلُقٍ عَظِيمٍ﴾  سورة القلم (آية 4)

Versen betyder: [Sannerligen besitter du ädel moral]

Allah uppenbarade även i surah al-A^raf, vers 157:

قال تعالى: ﴿وَعَزَّرُوهُ وَنَصَرُوهُ﴾  سورة الأعراف (آية 157)

Versen betyder: [De som ärar och ger sitt stöd till honom]
Att ära profeten är att lovprisa och glorifiera honom.

Ibn Madjah återberättade att några kvinnor prisade och lovordade profeten i hans närvaro genom att säga: ”Så underbart att vara granne med profeten Mohammad!”

Det har också blivit fastställt, att många av profetens följeslagare lovordade honom, såsom Hassan ibn Thabit, al-Âbbas och andra. Profeten, må Allah upphöja hans rang, avvisade inte deras handling, utan samtyckte.

21. تَكَلَّمْ عَنْ عَذَابِ الْقَبْرِ.

يَجِبُ الإِيـمَانُ بِعَذَابِ الْقَبْرِ وَهُوَ ثَابِتٌ بِالإِجْمَاعِ وَمَنْ أَنْكَرَهُ كَفَرَ. قَالَ تَعَالَى ﴿النَّارُ يُعْرَضُونَ عَلَيْهَا غُدُوًّا وَعَشِيًّا وَيَوْمَ تَقُومُ السَّاعَةُ أَدْخِلُوا ءَالَ فِرْعَوْنَ أَشَدَّ الْعَذَابِ﴾ [سُورَةَ غَافِر/46] وَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ «اسْتَعِيذُوا بِاللَّهِ مِنْ عَذَابِ الْقَبْرِ» رَوَاهُ الْبُخَارِيُّ.

21. Berätta om tortyren i graven.

Svar:

Det är obligatoriskt att tro på straffet i graven, i det råder konsensus och den som förnekar det begår vantro. Allah uppenbarade i surah Ghafir, vers 46:

قال تعالى: ﴿النَّارُ يُعْرَضُونَ عَلَيْهَا غُدُوًّا وَعَشِيًّا وَيَوْمَ تَقُومُ السَّاعَةُ أَدْخِلُوا آلَ فِرْعَوْنَ أَشَدَّ الْعَذَابِ﴾ سورة غافر (آية 46).

Versen betyder: [Morgon och afton får de vantrogna se fram till Elden, och den Dag då den Yttersta stunden [; Domedagen] är här skall det beordras: “För in Farao och hans anhang [och låt dem utstå] det strängaste av alla straff!”]

Al-Bukhari återberättade att profeten, frid och välsignelser vare över honom, sade: ”Be om Herrens skydd från tortyren i graven.”

22. مَا هُوَ أَوَّلُ الْمَخْلُوقَاتِ؟

أَوَّلُ الْمَخْلُوقَاتِ الْمَاءُ قَالَ تَعَالَى ﴿وَجَعَلْنَا مِنَ الْمَاءِ كُلَّ شَىْءٍ حَيٍّ﴾ [سُورَةَ الأَنْبِيَاء/30] وَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ «كُلُّ شَىْءٍ خُلِقَ مِنَ الْمَاءِ» رَوَاهُ ابْنُ حِبَّانَ.

22. Vilken är den första skapelsen?

Svar:

Den första skapelsen är vatten. Allah uppenbarade i surah al-Ambija´, vers 30:

قال تعالى: ﴿وَجَعَلْنَا مِنَ الْمَاءِ كُلَّ شَيْءٍ حَيٍّ﴾ سورة الأنبياء (آية 30).

Versen betyder: [Och [vet de inte] att Vi har låtit allt liv uppstå ur vatten?]  Ibn Hibban återberättade att profeten, frid och välsignelser vare över honom, sade:
”Allt har blivit skapat av vatten.”

23. تَكَلَّمْ عَنْ أَنْوَاعِ الْبِدَعِ وَمَا الدَّلِيلُ عَلَى وُجُودِ بِدْعَةٍ حَسَنَةٍ.

الْبِدْعَةُ لُغَةً هِيَ كُلُّ مَا أُحْدِثَ عَلَى غَيْرِ مِثَالٍ سَابِقٍ لَهُ، أَمَّا مِنْ حَيْثُ الشَّرْعُ فَتَنْقَسِمُ إِلَى بِدْعَةِ هُدَى وَبِدْعَةِ ضَلالَةٍ. قَالَ تَعَالَى ﴿وَرَهْبَانِيَّةً ابْتَدَعُوهَا مَا كَتَبْنَاهَا عَلَيْهِمْ إِلَّا ابْتِغَاءَ رِضْوَانِ اللَّهِ﴾ سُورَةَ الْحَدِيد/27. اللَّهُ مَدَحَ فِعْلَ أَتْبَاعِ عِيسَى الْمُسْلِمِينَ مِنِ انْقِطَاعِهِمْ عَنِ الشَّهَوَاتِ مِمَّا لَمْ يَفْرِضْ عَلَيْهِمْ وَذَلِكَ ابْتِغَاءَ رِضْوَانِ اللَّهِ، وَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ «مَنْ سَنَّ فِي الإِسْلامِ سُنَّةً حَسَنَةً فَلَهُ أَجْرُهَا وَأَجْرُ مَنْ عَمِلَ بِهَا مِنْ بَعْدِهِ» رَوَاهُ مُسْلِمٌ. وَقَدْ أَحْدَثَ الصَّحَابَةُ وَمَنْ بَعْدَهُمْ كَثِيرًا مِنَ الأُمُورِ الْحَسَنَةِ فِي الدِّينِ وَتَلَقَّتْهَا الأُمَّةُ بِالْقَبُولِ كَعَمَلِ الْمَحَارِيبِ، وَالأَذَانِ الثَّانِي لِصَلاةِ الْجُمُعَةِ، وَتَنْقِيطِ الْمُصْحَفِ، وَعَمَلِ الْمَوْلِدِ النَّبَوِيِّ الشَّرِيفِ.

23. Vad är beviset för att det finns goda innovationer (bid^ah)?

Svar:

Enligt det arabiska språket betyder bid^ah [; innovation] något nytt som har införts utan att det finns något tidigare exempel. Religiöst kategoriseras innovationer i två kategorier; goda och dåliga. Allah uppenbarade i surah al-Hadid, vers 27:

قال تعالى: ﴿وَرَهْبَانِيَّةً ابْتَدَعُوهَا مَا كَتَبْنَاهَا عَلَيْهِمْ إِلَّا ابْتِغَاءَ رِضْوَانِ اللَّـهِ﴾ سورة الحديد (آية 27).

I versen prisade Allah Jesus sanna följeslagares handlingar. De valde att avstå från världslig njutning och motverka sina egna begär till en grad som Allah inte föreskrivit för dem, utan de gjorde det på eget bevåg i sin strävan att uppnå Herrens belåtenhet.

Imam Muslim återberättade att profeten, må Allah upphöja hans rang, sade: ”Den som inför en god innovation till islam, får belöning för den och belöning för varje person som utövar den efter honom, utan att deras belöning minskar.”

Profetens följeslagare och de som kom efter dem, införde många goda innovationer till islam, som den muslimska nationen accepterade; som exempelvis införandet av en bönenisch i moskén (mihrab), ett extra böneutrop (azan) till fredagsbönen, tillägg av tecken till bokstäverna i Koranen och att minnas profetens födelse, må Allah upphöja hans rang.

24. تَكَلَّمْ عَنِ الْعَمَلِ بِالسِّحْرِ.

الْعَمَلُ بِالسِّحْرِ حَرَامٌ قَالَ تَعَالَى ﴿وَمَا كَفَرَ سُلَيْمَانُ وَلَكِنَّ الشَّيَاطِينَ كَفَرُوا يُعَلِّمُونَ النَّاسَ السِّحْرَ﴾ سُورَةَ الْبَقَرَة/102 وَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ «اجْتَنِبُوا السَّبْعَ الْمُوبِقَاتِ» قِيلَ وَمَا هِيَ يَا رَسُولَ اللَّهِ؟ قَالَ: «الشِّرْكُ بِاللَّهِ وَالسِّحْرُ…» الْحَدِيثَ، رَوَاهُ مُسْلِمٌ.

24. Redogör för domen att utöva trolldom.

Svar:

Det är förbjudet att utöva trolldom, mer känt som sihr. Allah uppenbarade i Koranen i surah al-Baqarah, vers 102:

قال تعالى: ﴿وَمَا كَفَرَ سُلَيْمَانُ وَلَـٰكِنَّ الشَّيَاطِينَ كَفَرُوا يُعَلِّمُونَ النَّاسَ السِّحْرَ﴾ سورة البقرة (آية 102).

Versen betyder: [Det var dock inte Salomo som hädade Gud utan dessa demoner, vilka undervisade människorna i trolldom].

Imam Muslim återberättade att profeten Mohammad sade: ”Håll er borta från de sju synder som leder till fördärv!” De frågade: ”Ya Rasulallah! Vilka är de?” Han svarade: ”Att ge en partner till Allah (shirk), trolldom, …”

25. مَا الدَّلِيلُ عَلَى أَنَّ مَنْ رَمَى وَرَقَةً فِيهَا اسْمُ اللَّهِ فِي الْقَاذُورَاتِ بِقَصْدِ الِاسْتِخْفَافِ يَكْفُرُ؟

لا يَجُوزُ رَمْيُ وَرَقَةٍ فِيهَا اسْمُ اللَّهِ فِي الْمُسْتَقْذَرِ وَالَّذِي يَفْعَلُ ذَلِكَ اسْتِخْفَافًا يَكْفُرُ. قَالَ تَعَالَى ﴿قُلْ أَبِاللَّهِ وَءَايَاتِهِ وَرَسُولِهِ كُنْتُمْ تَسْتَهْزِؤُونَ لا تَعْتَذِرُوا قَدْ كَفَرْتُمْ بَعْدَ إِيـمَانِكُمْ﴾ سُورَةَ التَّوْبَة. قَالَ ابْنُ عَابِدِينَ «يَكْفُرُ مَنْ رَمَى الْمُصْحَفَ فِي الْقَاذُورَاتِ وَلَوْ لَمْ يَقْصِدِ الِاسْتِخْفَافَ لِأَنَّ فِعْلَهُ يَدُلُّ عَلَى الِاسْتِخْفَافِ».

25. Vad är beviset på att man begår vantro om man medvetet kastar ett papper med Guds namn på i soporna?

Svar:

Det är inte tillåtet att kasta ett papper som innehåller ett av Herrens namn i en plats ämnad för skräp. Den som gör det i syfte att förnedra begår vantro. Allah uppenbarade i Koranen i surah at-Tawbah, verserna 65-66:

قال تعالى: ﴿ قُلْ أَبِاللَّهِ وَءَايَاتِهِ وَرَسُولِهِ كُنْتُمْ تَسْتَهْزِؤُونَ لا تَعْتَذِرُوا قَدْ كَفَرْتُمْ بَعْدَ إِيـمَانِكُمْ ﴾ سورة التوبة (آية 65-66).

Versen betyder: [Säg: “Era nedsättande skämt var riktade mot Allah, Hans verser och Hans Sändebud. Kom inte nu med [tomma] ursäkter! Ni har begått vantro efter att ni antagit den rätta tron förut; var muslimer”]

Ibn Âbidin sade: ”Den som kastar Koranen i soporna begår vantro, även om han inte menar att nedvärdera den, eftersom handlingen i sig själv betraktas som nedvärderande.”

26. مَا حُكْمُ النَّذْرِ؟

يَجُوزُ النَّذْرُ فِيمَا هُوَ قُرْبَةٌ إِلَى اللَّهِ وَيَجِبُ الْوَفَاءُ بِهِ، أَمَّا مَا هُوَ مُحَرَّمٌ فَلا يَجُوزُ وَلا يَجِبُ الْوَفَاءُ بِهِ. قَالَ تَعَالَى: ﴿يُوفُونَ بِالنَّذْرِ﴾ سُورَةَ الإِنْسَان/7 وَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ «مَنْ نَذَرَ أَنْ يُطِيعَ اللَّهَ فَلْيُطِعْهُ وَمَنْ نَذَرَ أَنْ يَعْصِيَهُ فَلا يَعْصِهِ» رَوَاهُ الْبُخَارِيُّ.

26. Vad är domen om man avger ett heligt löfte (nazr)?

Svar:

Det är tillåtet att avge ett löfte om det utförs i lydnad till Allah. Dessutom är det obligatoriskt att man fullgör löftet. Om det ingår en syndfull handling i löftet är det inte tillåtet att fullfölja det, eftersom sådana löften inte är tillåtna. Allah uppenbarade i surah al-Insan, vers 7:

قال تعالى: ﴿يُوفُونَ بِالنَّذْرِ﴾ سورة الإنسان (آية 7).

Versen betyder: [De förverkligar och uppfyller sina löften.]

Al-Bukhari återberättade att profeten, frid och välsignelser vare över honom, sade: ”Den som avger ett löfte i lydnad mot Allah, måste lyda Honom och den som avger ett löfte i olydnad mot Allah, ska inte trotsa Honom.”

27. مَا الدَّلِيلُ عَلَى أَنَّ صَوْتَ الْمَرْأَةِ لَيْسَ عَوْرَةً.

قَالَ تَعَالَى ﴿وَقُلْنَ قَوْلًا مَّعْرُوفًا﴾ [سُورَةَ الأَحْزَاب/32] وَقَدْ قَالَ الأَحْنَفُ بنُ قَيْسٍ: سَمِعْتُ الْحَدِيثَ مِنْ فِي أَبِي بَكْرٍ وَعُمَرَ وَعُثْمَانَ وَعَلِيٍّ كَمَا سَمِعْتُهُ مِنْ فِي عَائِشَةَ. [ فِي أَيْ فَمِ ] رَوَاهُ الْحَاكِمُ فِي الْمُسْتَدْرَكِ.

27. Vilka bevis finns det på att en kvinnas röst inte är något som hon måste dölja (^awrah)?

Svar:

Allah beordrade profeten att säga till sina fruar att de skulle säga goda ord. Surah Al-Ahzab, vers 32:

قال تعالى: ﴿وَقُلْنَ قَوْلًا مَّعْرُوفًا﴾ سورة الأحزاب (آية 32).

Versen betyder: [Säg goda ord.] Det gäller inte specifikt för profetens fruar, utan det gäller alla kvinnor. Al-Hakim återberättade i sitt verk Al-Mostadrak: ”Al-Ahnaf ibn Qajs sade: ”Jag hörde profetens hadith från Abu Bakrs-, Ûmars-, Ûthmans- och Âlis mun, men jag hörde det aldrig bättre än vad jag hörde det från Âishahs mun.”

28. تَكَلَّمْ عَنْ صِفَةِ الْكَلامِ لِلَّهِ تَعَالَى.

اللَّهُ يَتَكَلَّمُ لا كَكَلامِنَا كَلامُهُ لَيْسَ حَرْفًا وَلا صَوْتًا وَلا لُغَةً. قَالَ تَعَالَى ﴿وَكَلَّمَ اللَّهُ مُوسَى تَكْلِيمًا﴾ [سُورَةَ النِّسَاء/164]. قَالَ الإِمَامُ أَبُو حَنِيفَةَ فِي الْفِقْهِ الأَبْسَطِ «وَيَتَكَلَّمُ لا كَكَلامِنَا وَنَحْنُ نَتَكَلَّمُ بِالآلاتِ وَالْحُرُوفِ وَاللَّهُ تَعَالَى يَتَكَلَّمُ بِلا ءَالَةٍ وَلا حُرُوفٍ».

28. Berätta om Guds egenskap ”Tal” [; al-Kalam].

Svar:

Guds tal är inte som vårt. Hans tal består inte av bokstäver, röst eller annat ljud och det sker inte på något språk. Allah uppenbarade i Koranen i surah an-Nisa´, vers 164:

قال تعالى: ﴿وَكَلَّمَ اللَّـهُ مُوسَىٰ تَكْلِيمًا﴾ سورة النساء (آية 164).

Versen betyder: [Allah talade till Moses med Sitt eviga tal.] Al-Imam Abu Hanifa sade i sin bok Al-Fiqh al-Absat: ”Guds tal är inte som vårt tal. Vi talar genom organ och bokstäver, medan Hans tal är utan organ och ljud. Bokstäverna är skapade medan Hans Tal inte är skapat.”

29. مَا مَعْنَى قَوْلِهِ تَعَالَى ﴿الرَّحْمٰنُ عَلَى الْعَرْشِ اسْتَوَى﴾؟

قَالَ الإِمَامُ مَالِكٌ «اسْتَوْى كَمَا وَصَفَ نَفْسَهُ وَلا يُقَالُ عَنْهُ كَيْفَ وَكَيْفُ عَنْهُ مَرْفُوعٌ». وَالْكَيْفُ صِفَةُ الْمَخْلُوقِ وَمِنْ صِفَةِ الْمَخْلُوقِ الْجُلُوسُ وَالِاسْتِقْرَارُ وَالتَّحَيُّزُ فِي الْمَكَانِ وَالْجِهَةِ، وَقَالَ الْقُشَيْرِيُّ اسْتَوَى أَيْ حَفِظَ وَقَهَرَ وَأَبْقَى وَلا يَجُوزُ اعْتِقَادُ أَنَّهُ جَالِسٌ عَلَى الْعَرْشِ لِأَنَّ هَذِهِ عَقِيدَةُ الْيَهُودِ وَفِيهَا تَكْذِيبٌ لِقَوْلِهِ تَعَالَى ﴿فَلا تَضْرِبُوا لِلَّهِ الأَمْثَالَ﴾ [سُورَةَ النَّحْل/74]. قَالَ تَعَالَى ﴿وَبَرَزُوا لِلَّهِ الْوَاحِدِ الْقَهَّارِ﴾ [سُورَةَ إِبْرَاهِيم/48] وَقَالَ الإِمَامُ عَلِيٌّ «إِنَّ اللَّهَ خَلَقَ الْعَرْشَ إِظْهَارًا لِقُدْرَتِهِ وَلَمْ يَتَّخِذْهُ مَكَانًا لِذَاتِهِ» رَوَاهُ أَبُو مَنْصُورٍ الْبَغْدَادِيُّ.

29. Vad betyder vers 5 ur surah Taha?

قال تعالى: ﴿الرَّحْمَـٰنُ عَلَى الْعَرْشِ اسْتَوَىٰ﴾ سورة طه (آية 5).

Svar:

Imam Malik sade: ”Hans istiwa’ är som Han beskrev det. Det är förbjudet att ge det en fysisk mening eftersom Han inte är någon fysisk form.”

Den fysiska formen är en egenskap till det som är skapat. Endast det som är skapat kan beskrivas med att sitta, befinna sig på en plats och i en riktning. Ordet istiwa´ har 15 betydelser på det arabiska språket; en del betydelser tillkommer Allah; att härska över, att bevara och att upprätthålla. Ordet kan också ha fysiska betydelser som inte tillkommer Allah, såsom att sitta eller att befinna sig på en plats. Det är vantro att tillskriva någon av dessa fysiska betydelser till Allah. Betydelserna bevara och härska över är betydelser som överensstämmer med religionen och det arabiska språket [i detta sammanhang].

Al-Qoshajriy tolkade ordet istawa enligt följande: Att bevara, härska över och upprätthålla. Det är inte tillåtet att tro att Allah sitter på tronen, eftersom det är judarnas tro och det motsäger Herrens uppenbarelse i surah an-Nahl, vers 74:

قال تعالى: ﴿فَلَا تَضْرِبُوا لِلَّـهِ الْأَمْثَالَ﴾ سورة النحل (آية 74).

Versen betyder: [Likna inte Allah vid skapelserna.] I surah Ibrahim, vers 48 står det:

قال تعالى: ﴿وَبَرَزُوا لِلَّـهِ الْوَاحِدِ الْقَهَّارِ﴾ سورة إبراهيم (آية 48).

Versen betyder: [Skapelserna kommer att återuppstå för att möta Guds dom, Den Ende. Härskaren över alla skapelser.]

Abu Mansur al-Baghdadiy återberättade att imam Âli sade: ”Allah skapade tronen som ett kännetecken för Sin makt och Han har inte tagit den som en plats åt Sig själv.”

30. تَكَلَّمْ عَنِ الْقَدَرِ.

كُلُّ شَىْءٍ يَحْصُلُ فِي هَذِهِ الدُّنْيَا مِنْ خَيْرٍ أَوْ شَرٍّ مِنْ طَاعَةٍ أَوْ مَعْصِيَةٍ مِنْ إِيمَانٍ أَوْ كُفْرٍ بِتَقْدِيرِ اللَّهِ وَمَشِيئَتِهِ وَعِلْمِهِ، الْخَيْرُ وَالإِيـمَانُ وَالطَّاعَةُ بِتَقْدِيرِهِ وَمَحَبَّتِهِ وَرِضَاهُ أَمَّا الشَّرُّ وَالْمَعْصِيَةُ وَالْكُفْرُ فَبِتَقْدِيرِ اللَّهِ وَلَيْسَ بِمَحَبَّتِهِ وَلَيْسَ بِرِضَاهُ وَلا يُوصَفُ تَقْدِيرُ اللَّهِ الَّذِي هُوَ صِفَتُهُ بِالشَّرِّ. قَالَ تَعَالَى ﴿إنَّا كُلَّ شَىْءٍ خَلَقْنَاهُ بِقَدَرٍ﴾ [سُورَةَ الْقَمَر/49] وَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ «كُلُّ شَىْءٍ بِقَدَرٍ حَتَّى الْعَجْزُ وَالْكَيْسُ» رَوَاهُ مُسْلِمٌ.

30. Berätta om ödet (al-qadar).

Svar:

Det arabiska begreppet al-Qadar kan betyda Guds eviga egenskap, vilket genom den Han förutbestämmer. Termen Qadar kan också betyda ödet; Det Allah har förutbestämt, alltså skapelsen. Allt som sker i denna värld – gott eller ont, lydnad eller synd, tro eller vantro sker med Guds vilja, kunskap och förutbestämmande. Godhet, tro och lydnad är förutbestämt av Allah och Han älskar samt tillåter det. Ondska, synder och vantro är också förutbestämt av Allah, men Allah älskar inte det och Han tillåter inte det. Hans eviga egenskap att förutbestämma får inte beskrivas som ond. Allt sker enligt Hans vilja, makt och kunskap. Ondska, synder och vantro sker med Guds vilja. Allah beordrar inte det och accepterar inte det utan människan har förbjudits från att utföra sådana gärningar.

Allah uppenbarade i surah al-Qamar, vers 49:

قال تعالى: ﴿إِنَّا كُلَّ شَيْءٍ خَلَقْنَاهُ بِقَدَرٍ﴾ سورة القمر (آية 49).

Versen betyder: [Allah skapade allt enligt Hans förutbestämmelse.]

Imam Muslim återberättade att profeten, frid och välsignelser vare över honom, sade: ”Allting är förutbestämt av Allah, även intelligens och enfald.”

31. مَا الدَّلِيلُ عَلَى أَنَّ مُصَافَحَةَ الرَّجُلِ لِلْمَرْأَةِ الأَجْنَبِيَّةِ حَرَامٌ.

قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ «لَأَنْ يُطْعَنَ أَحَدُكُمْ بِحَدِيدَةٍ فِي رَأْسِهِ خَيْرٌ لَهُ مِنْ أَنْ يَمَسَّ امْرَأَةً لا تَحِلُّ لَهُ» رَوَاهُ الدَّارَقُطْنِيُّ وَقَالَ عَلَيْهِ الصَّلاةُ وَالسَّلامُ «وَزِنَى الْيَدِ الْبَطْشُ» رَوَاهُ الْبُخَارِيُّ.

31. Vad är beviset på förbudet för en man att skaka hand med en kvinna som inte omfattas av undantagsregeln [; adjnabiyah]?

Svar:

Ad-Daroqotniy återberättade att Sändebudet, frid och välsignelser vare över honom, sade: ”Om någon blir slagen med en järnstång i huvudet är det bättre för honom än att vidröra en kvinna som han inte är tillåten att röra.”

Al-Bukhari återberättade att profeten, må Allah upphöja hans rang sade: ”Handens otukt (zina) är den förbjudna beröringen.”

32. تَكَلَّمْ عَنْ قِرَاءَةِ الْقُرْءَانِ عَلَى الْمَيِّتِ.

قِرَاءَةُ الْقُرْءَانِ عَلَى الْمَيِّتِ جَائِزَةٌ قَالَ تَعَالَى ﴿وَافْعَلُوا الْخَيْرَ﴾ [سُورَةَ الْحَجّ/77] وَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ «اقْرَءُوا عَلَى مَوْتَاكُمْ يس» رَوَاهُ ابْنُ حِبَّانَ وَصَحَّحَهُ، وَإِجْمَاعُ أَهْلِ الْحَقِّ عَلَى جَوَازِهِ وَنَفْعِهِ. قَالَ الشَّافِعِيُّ «لَوْ قَرَءُوا عِنْدَ قَبْرِهِ شَيْئًا مِنَ الْقُرْءَانِ كَانَ حَسَنًا وَلَوْ قَرَءُوا الْقُرْءَانَ كُلَّهُ كَانَ أَحْسَنَ» نَقَلَهُ النَّوَوِيُّ فِي رِيَاضِ الصَّالِحِينَ

32. Redogör för det att recitera ur Koranen för en avliden.

Svar:

Det är tillåtet att recitera ur Koranen för den som gått bort. Allah uppenbarade i surah al-Hadj, vers 77:

قال تعالى: ﴿وَافْعَلُوا الْخَيْرَ﴾ سورة الحج (آية 77).

Versen betyder: [Utför godhet]. Ibn Hibban klassificerade följande uttalande av profeten som autentiskt: ”Läs surah Ya-sin för era döda.” Det råder enighet bland lärda muslimer att det är tillåtet och till fördel för dem döda att man reciterar ur Koranen för dem.

An-Nawawi nämnde i sin bok Rijados Salihin att imam ash-Shafi^iy sade: ”Om de läser något ur Koranen vid en muslims grav är det bra. Om de läser hela Koranen är det bättre.”

33. مَا الدَّلِيلُ عَلَى جَوَازِ انْتِفَاعِ الْمَيِّتِ بِالصَّدَقَةِ؟

الْحَدِيثُ «إِذَا مَاتَ ابْنُ ءَادَمَ انْقَطَعَ عَمَلُهُ إِلَّا مِنْ ثَلاثٍ صَدَقَةٍ جَارِيَةٍ وَعِلْمٍ يُنْتَفَعُ بِهِ وَوَلَدٍ صَالِحٍ يَدْعُو لَهُ» رَوَاهُ مُسْلِمٌ، مَعْنَاهُ أَنَّ هَذَا مِمَّا يَنْتَفِعُ بِهِ الْمُسْلِمُ مِمَّا يَكُونُ هُوَ سَبَبًا فِيهِ. وَكَذَلِكَ قَوْلُهُ تَعَالَى ﴿وَأَنْ لَّيْسَ لِلإِنْسَانِ إِلَّا مَا سَعَى﴾ [سُورَةَ النَّجْم/39] أَيْ مَا يَكُونُ مِنْ فِعْلِهِ مِنَ الْخَيْرِ انْتَفَعَ بِهِ وَمَا كَانَ مِنْ إِحْسَانِ غَيْرِهِ إِلَيْهِ وَلَمْ يَكُنْ مِنْ فِعْلِهِ انْتَفَعَ بِهِ بِفَضْلِ اللَّهِ عَلَيْهِ وَذَلِكَ كَصَلاةِ الْجِنَازَةِ لَيْسَتْ مِنْ فِعْلِ الْمَيِّتِ وَيَنْتَفِعُ بِهَا وَكَدُعَاءِ الرَّسُولِ لِغَيْرِهِ لَيْسَ مِنْ فِعْلِ هَذَا الْغَيْرِ وَيَنْتَفِعُ بِهِ كَقَوْلِهِ فِي دُعَائِهِ لِابْنِ عَبَّاسٍ «اللَّهُمَّ عَلِّمْهُ الْحِكْمَةَ وَتَأْوِيلَ الْكِتَابِ» رَوَاهُ الْبُخَارِيُّ.

33. Vad är beviset för tillåtenheten i att den framlidne gynnas av en välgörenhet?

Svar:

Imam Muslim och Al-Bukhari återberättade att profeten, må Allah upphöja hans rang, sade: ”När en muslim dör, upphör dennes gärningar förutom tre av dessa; en välgörenhet som resulterar i fortsatt belöning, en kunskap som fortfarande gynnar och ett rättfärdigt barn som ber till Allah för denne.”

Hadith betyder att detta är något av det som muslimen fortfarande kommer att bli belönad för efter sin död. Allah uppenbarade i surah an-Nadjm, vers 39:

قال تعالى: ﴿وَأَن لَّيْسَ لِلْإِنسَانِ إِلَّا مَا سَعَىٰ﴾ سورة النجم (آية 39).

Versen betyder: [Människan blir belönad för sina goda gärningar]

Både denna vers och föregående hadith vittnar om att man kommer att få nytta av sina goda gärningar och med Herrens nåd kan man också få nytta av goda gärningar som andra gör för en. Ett exempel på detta är begravningsbönen, som den avlidne muslimen får nytta av, även om handlingen inte utförs av honom själv. Likaså profetens bön [; dua’] för andra. Ett exempel är profetens dua’ för ibn Âbbas: ”Åh Allah, skänk honom visdomen och förståelsen av Koranen”, vilket återberättades av Al-Bukhari.

34. مَا الدَّلِيلُ عَلَى أَنَّهُ يَجُوزُ قِيَامُ رَمَضَانَ بِأَكْثَرَ مِنْ إِحْدَى عَشْرَةَ رَكْعَةً؟

قَالَ تَعَالَى ﴿وَافْعَلُوا الْخَيْرَ لَعَلَّكُمْ تُفْلِحُونَ﴾ [سُورَةَ الْحَجّ/77] وَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ «صَلاةُ اللَّيْلِ مَثْنَى مَثْنَى» رَوَاهُ الْبُخَارِيُّ. وَرَوَى مُسْلِمٌ «الصَّلاةُ خَيْرٌ مَوْضُوعٌ فَمَنْ شَاءَ اسْتَقَلَّ وَمَنْ شَاءَ اسْتَكْثَرَ».

34. Vad är beviset för att det är tillåtet att be mer än 11 bönecyklar [; rak^ah] i nattbön under Ramadanmånan?

Svar:

Allah uppenbarade i surah al-Hadj, vers 77:

قال تعالى: ﴿وَافْعَلُوا الْخَيْرَ لَعَلَّكُمْ تُفْلِحُونَ﴾ سورة الجج (آية 77).

Versen betyder: [Utför goda handlingar! Kanske skall ni uppnå framgång.]

Al-Bukhari återberättade att profeten, frid och välsignelser vare över honom, sade: ”Nattbönen utförs i par av cyklar.” Imam Muslim återberättade att profeten, må Allah upphöja hans rang, också sade: ”Den frivilliga bönen är en stor rekommendation. Den som vill, kan nöja sig med att be ett få antal bönecyklar och den som vill kan be många.”

35. مَا الدَّلِيلُ عَلَى جَوَازِ اسْتِعْمَالِ الدُّفِّ؟

الْحَدِيثُ «أَنَّ امْرَأَةً قَالَتْ لِلرَّسُولِ إِنِّي نَذَرْتُ إِنْ رَدَّكَ اللَّهُ سَالِمًا أَنْ أَضْرِبَ بِالدُّفِّ بَيْنَ يَدَيْكَ، قَالَ إِنْ كُنْتِ نَذَرْتِ فَأَوْفِي بِنَذْرِكِ» رَوَاهُ أَبُو دَاوُدَ.

35. Bevisa att det är tillåtet att spela på tamburinen (ad-duff)?

Svar:

Abu Dawud återberättade: ”En kvinna sade till profeten: Jag har avgett ett löfte (nazr) om att spela på tamburinen inför dig ifall Allah för dig åter till oss i säkerhet. Han sade: Om du har avgett ett löfte så uppfyll det.”

36. مَنْ هُوَ أَوَّلُ الأَنْبِيَاءِ وَالرُّسُلِ؟

أَوَّلُ الأَنْبِيَاءِ وَالرُّسُلِ ءَادَمُ عَلَيْهِ السَّلامُ. قَالَ تَعَالَى ﴿إِنَّ اللَّهَ اصْطَفَى ءَادَمَ﴾ [سُورَةَ ءَالِ عِمْرَان/33] وَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ «ءَادَمُ فَمَنْ سِوَاهُ مِنَ الأَنْبِيَاءِ تَحْتَ لِوَائِي يَوْمَ الْقِيَامَةِ» رَوَاهُ التِّرْمِذِيُّ.

36. Vem var den första profeten?

Svar:

Den förste profeten och det första sändebudet var Adam, må Allah upphöja hans rang. Allah uppenbarade i Koranen i surah al ^Imran, vers 33:

قال تعالى: ﴿إِنَّ اللَّـهَ اصْطَفَىٰ آدَمَ وَنُوحًا وَآلَ إِبْرَاهِيمَ وَآلَ عِمْرَانَ عَلَى الْعَالَمِينَ﴾ سورة ءال عمران (آية 33).

Versen betyder: [Allah har utvalt [till profeter] Adam och Noa och [ur] Abrahams ätt och [ur] ^Imrans ätt [och upphöjt dem] över världens alla människor]

At-Tirmidhi återberättade att profeten, frid och välsignelser vare över honom, sade: ”Adam och alla andra profeter kommer att samlas under min fana på domedagen.”

37. مِاذَا يَجِبُ لِلأَنْبِيَاءِ وَمَاذَا يَسْتَحِيلُ عَلَيْهِمْ؟

يَجِبُ أَنْ يَكُونُوا مُتَّصِفِينَ بِالصِّدْقِ وَالأَمَانَةِ وَالْفَطَانَةِ وَالْعِفَّةِ وَالشَّجَاعَةِ وَالْفَصَاحَةِ وَيَسْتَحِيلُ عَلَيْهِمُ الْكَذِبُ وَالْخِيَانَةُ وَالرَّذَالَةُ وَالزِّنَى وَسَائِرُ الْكَبَائِرِ وَالْكُفْرِ قَبْلَ النُّبُوَّةِ وَبَعْدَهَا قَالَ تَعَالَى ﴿وَكُلًّا فَضَّلْنَا عَلَى الْعَالَمِينَ﴾ [سُورَةَ الأَنْعَام/86] وَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ «مَا بَعَثَ اللَّهُ نَبِيًّا إِلَّا حَسَنَ الْوَجْهِ حَسَنَ الصَّوْتِ» رَوَاهُ التِّرْمِذِيُّ.

37. Vilka egenskaper är nödvändiga för profeterna att ha och vilka egenskaper är omöjliga för dem att ha?

Svar:

Det är obligatoriskt att tro att varje profet är attribuerad med ärlighet, pålitlighet, intelligens, god karaktär, dygd, mod och vältalighet. Det är omöjligt att de skulle vara attribuerade med lögnaktighet, förräderi eller uselhet. Det är omöjligt att profeterna begår otukt eller andra stora synder samt vantro, såväl före som efter dem fått profetian.

Allah uppenbarade i Koranen i surah al-An^am, vers 86:

قال تعالى: ﴿وَكُلًّا فَضَّلْنَا عَلَى الْعَالَمِينَ﴾ سورة الأنعام (آية 86).

Versen betyder: [Profeterna är de bästa skapelserna.] At-Tirmidhi återberättade att profeten sade: ”Allah har inte sänt en profet utan att denne hade ett vackert ansikte och en vacker stämma.”

38. مَا مَعْنَى قَوْلِهِ تَعَالَى ﴿لَمْ يَلِدْ وَلَمْ يُولَدْ﴾؟

مَعْنَاهُ نَفْيُ الْمَادِّيَّةِ وَالِانْحِلالِ عَنِ اللَّهِ. فَاللَّهُ لا يَحُلُّ فِي شَىْءٍ وَلا يَنْحَلُّ مِنْهُ شَىْءٌ وَلا يَحُلُّ فِيهِ شَىْءٌ. قَالَ الإِمَامُ جَعْفَرٌ الصَّادِقُ «مَنْ زَعَمَ أَنَّ اللَّهَ فِي شَىْءٍ أَوْ مِنْ شَىْءٍ أَوْ عَلَى شَىْءٍ فَقَدْ أَشْرَكَ» رَوَاهُ الْقُشَيْرِيُّ فِي الرِّسَالَةِ الْقُشَيْرِيَّةِ.

38. Förklara betydelsen av vers 3 ur surah al-Ikhlas

Svar:

قال تعالى: ﴿لَمْ يَلِدْ وَلَمْ يُولَدْ﴾ سورة الإخلاص (آية 3).

Betydelsen av denna vers är: [Allah har ingen avkomma och Han är inte någons avkomma.] Denna vers fastslår att Allah inte är en del av något och att ingenting är en del av Allah. Allah uppehåller Sig inte i något och inget uppehåller sig i Allah.

Abul-Qasim al-Qoshajriy återgav i sin bok Ar-Risalah al-Qoshajriyah, att imam Ja^far as–Sadiq sade: ”Den som påstår att Allah skulle vara i något, på något eller av något, begår vantro.”

39. مَا الدَّلِيلُ عَلَى جَوَازِ الصَّلاةِ عَلَى النَّبِيِّ بَعْدَ الأَذَانِ؟

تَجُوزُ الصَّلاةُ عَلَى النَّبِيِّ بَعْدَ الأَذَانِ وَلا يُلْتَفَتُ إِلَى مَنْ حَرَّمَ ذَلِكَ. قَالَ تَعَالَى ﴿إِنَّ اللَّهَ وَمَلائِكَتَهُ يُصَلُّونَ عَلَى النَّبِيِّ يَا أَيُّهَا الَّذِينَ ءَامَنُوا صَلُّوا عَلَيْهِ وَسَلِّمُوا تَسْلِيمًا﴾ [سُورَةَ الأَحْزَاب/56] وَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ «إِذَا سَمِعْتُمُ الْمُؤَذِّنَ فَقُولُوا كَمَا يَقُولُ ثُمَّ صَلُّوا عَلَيَّ» رَوَاهُ مُسْلِمٌ. وَقَالَ عَلَيْهِ الصَّلاةُ وَالسَّلامُ «مَنْ ذَكَرَنِي فَلْيُصَلِّ عَلَيَّ» رَوَاهُ الْحَافِظُ السَّخَاوِيُّ.

39. Vad är beviset för att det är tillåtet att sända salawat över profeten efter böneutropet (azan).

Svar:

As–salato ^alan nabiy, eller att sända salawat över profeten, är att säga varierade uttryck av ”Allahomma salli ^ala Mohammad – Herre! Välsigna profeten Mohammad ”, vilket betyder att man ber Allah att upphöja rangen och statusen för profeten Mohammad. Det är tillåtet att sända salawat profeten efter att man har kallat till bön. Ingen vikt läggs vid dem som hävdar det förbjudet. Allah uppenbarade i surah al-Ahzab, vers 56:

قال تعالى:﴿إِنَّ اللَّـهَ وَمَلَائِكَتَهُ يُصَلُّونَ عَلَى النَّبِيِّ يَا أَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُوا صَلُّوا عَلَيْهِ وَسَلِّمُوا تَسْلِيمًا﴾سورة الأحزاب (آية 56).

Versen betyder: [Allah välsignar profeten Mohammad och änglarna ber Honom att göra så. Troende! Be Allah att välsigna honom samt ge honom den frid han efterfrågat.]

As-salam för profeten, dvs. att be Allah om att ge profeten Mohammad den frid han efterfrågade, betyder att man ber Allah om att beskydda hans nation mot det som han fruktar för den. Imam Muslim återberättade att profeten sade: ”Om du hör den som kallar till bön, upprepa då det han sagt och sänd salawat över mig.” I ett annat uttalande som återberättades av al-Hafidh As-Sakhawi sade profeten: ”Låt den som nämner mig sända salawat över mig.”

40. مَا هِيَ الرِّدَّةُ وَإِلَى كَمْ قِسْمٍ تَنْقَسِمُ؟

الرِّدَّةُ هِيَ قَطْعُ الإِسْلامِ بِالْكُفْرِ وَتَنْقَسِمُ إِلَى ثَلاثَةِ أَقْسَامٍ:

الرِّدَّةُ الْقَوْلِيَّةُ كَمَسَبَّةِ اللَّهِ أَوِ الأَنْبِيَاءِ أَوِ الإِسْلامِ وَلَوْ فِي حَالَةِ الْغَضَبِ.

الرِّدَّةُ الْفِعْلِيَّةُ كَإِلْقَاءِ الْمُصْحَفِ فِي الْقَاذُورَاتِ وَكَالدَّوْسِ عَلَى الْمُصْحَفِ.

الرِّدَّةُ الْقَلْبِيَّةُ كَاعْتِقَادِ أَنَّ اللَّهَ جِسْمٌ أَوْ رُوحٌ أَوْ أَنَّهُ جَالِسٌ عَلَى الْعَرْشِ أَوْ أَنَّهُ يَسْكُنُ السَّمَاءَ أَوْ فِي كُلِّ مَكَانٍ بِذَاتِهِ أَوْ أَنَّهُ فِي جِهَةٍ قَالَ تَعَالَى ﴿وَلَقَدْ قَالُوا كَلِمَةَ الْكُفْرِ وَكَفَرُوا بَعْدَ إِسْلامِهِمْ﴾ [سُورَةَ التَّوْبَة/74]. وَقَالَ تَعَالَى ﴿لا تَسْجُدُوا لِلشَّمْسِ وَلا لِلْقَمَرِ﴾ [سُورَةَ فُصِّلَتْ/37] وَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ «إِنَّ الْعَبْدَ لَيَتَكَلَّمُ بِالْكَلِمَةِ مَا يَتَبَيَّنُ فِيهَا يَهْوِي بِهَا فِي النَّارِ أَبْعَدَ مِمَّا بَيْنَ الْمَشْرِقِ وَالْمَغْرِبِ» رَوَاهُ مُسْلِمٌ وَالْبُخَارِيُّ.

40. Vad är apostasi [; riddah] och hur många kategorier är den uppdelad i?

Svar:

Apostasi, eller riddah som det heter på arabiska, är att en muslim begår vantro och lämnar islam. Den är uppdelad i tre olika kategorier;

Riddah genom uttalande; som att smäda Allah, profeterna eller islam – även om man gör det i vredesmod.

Riddah genom fysisk handling; som att kasta Koranen bland sopor eller annan plats ämnad för skräp eller att medvetet trampa på den.

Riddah genom trosuppfattning; som att tro att Allah är en kropp, en själ eller att Han sitter på tronen eller uppehåller Sig i himlen eller annan specifik plats eller att Han finns överallt [; i fysisk mening på alla platser]. Allah uppenbarade i Koranen i surah at-Tawbah, vers 74:

قال تعالى: ﴿وَلَقَدْ قَالُوا كَلِمَةَ الْكُفْرِ وَكَفَرُوا بَعْدَ إِسْلَامِهِمْ﴾ سورة التوبة (آية 74).

Versen betyder: [Men sannerligen sade de ord [som är vantro] och begick därmed vantro efter att ha varit muslimer] Än vidare uppenbarades i surah Fossilat, vers 37:

قال تعالى: ﴿لَا تَسْجُدُوا لِلشَّمْسِ وَلَا لِلْقَمَرِ﴾ سورة فصلت (آية 37).

Versen betyder: [Nedfall INTE till solen eller till månen]

Al-Bukhari och Imam Muslim återberättade att profeten, må Allah upphöja hans rang, sade: ”En människa kan säga ett ord som hon inte anser vara farligt, vilket orsakar hennes fall ner i Helvetet ett avstånd som är längre än det mellan öst och väst.”

41. مَا الدَّلِيلُ عَلَى جَوَازِ الِاحْتِفَالِ بِالْمَوْلِدِ النَّبَوِيِّ الشَّرِيفِ؟

قَالَ تَعَالَى ﴿وَافْعَلُوا الْخَيْرَ لَعَلَّكُمْ تُفْلِحُونَ﴾ [سُورَةَ الْحَجّ/77] وَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ «مَنْ سَنَّ فِي الإِسْلامِ سُنَّةً حَسَنَةً فَلَهُ أَجْرُهَا» الْحَدِيثَ، رَوَاهُ مُسْلِمٌ.

41. Vad är beviset för att det är tillåtet att fira profetens födelse [; mawlid].

Svar:

Allah uppenbarade i surah al-Hadj, vers 77:

قال تعالى: ﴿وَافْعَلُوا الْخَيْرَ لَعَلَّكُمْ تُفْلِحُونَ﴾ سورة الحج (آية 77).

Versen betyder: [Utför goda handlingar! Kanske skall ni uppnå framgång.]

Imam Muslim återberättade att profeten, må Allah upphöja hans rang, sade: ”Den som inför en god innovation till islam, får belöning för den.” Den hederliga, kunniga och rättfärdiga konungen al-Modhaffar, kung av Irbil, införde denna praxis för cirka 900 år sedan. Lärda muslimer prisade honom, bland dessa är de två erkända [och etablerade] lärda: hafidh ibn Hadjar al-^Asqalani och Jalalud-din as–Sujutiy. Den berömde, Abul-Khattab ibn Dihjah, skolad inom hadith, skrev en bok till konungen, speciellt till bruk för läsning under denna festlighet.?

42. مَا الْمُرَادُ بِقَوْلِ الرَّسُولِ «إِذَا سَأَلْتَ فَاسْأَلِ اللَّهَ وَإِذَا اسْتَعَنْتَ فَاسْتَعِنْ بِاللَّهِ»؟

هَذَا مَعْنَاهُ أَنَّهُ مِنْ بَابِ الأَوْلَى أَنَّ الَّذِي يُسْأَلُ هُوَ اللَّهُ وَأَنَّ الَّذِي يُسْتَعَانُ بِهِ هُوَ اللَّهُ وَلَيْسَ مَعْنَاهُ لا تَسْأَلْ غَيْرَ اللَّهِ وَلا تَسْتَعِنْ بِغَيْرِ اللَّهِ وَهَذَا كَحَدِيثِ ابْنِ حِبَّانَ «لا تُصَاحِبْ إِلَّا مُؤْمِنًا وَلا يَأْكُلْ طَعَامَكَ إِلَّا تَقِيٌّ» أَيِ الأَوْلَى بِالإِطْعَامِ التَّقِيُّ وَبِالصُّحْبَةِ الْمُؤْمِنُ وَلَيْسَ مَعْنَى ذَلِكَ أَنَّهُ حَرَامٌ إِطْعَامُ غَيْرِ الْمُؤْمِنِ أَوْ صُحْبَتُهُ وَقَدْ مَدَحَ اللَّهُ تَعَالَى فِي الْقُرْءَانِ الْمُسْلِمِينَ بِقَوْلِهِ تَعَالَى ﴿وَيُطْعِمُونَ الطَّعَامَ عَلَى حُبِّهِ مِسْكِينًا وَيَتِيمًا وَأَسِيرًا﴾ [سُورَةَ الإِنْسَان/8] وَالأَسِيرُ هُنَا الْمُرَادُ بِهِ الْكَافِرُ وَقَدْ وَرَدَ فِي صَحِيحِ الْبُخَارِيِّ وَمُسْلِمٍ أَنَّ ثَلاثَةَ نَفَرٍ سَأَلُوا اللَّهَ بِصَالِحِ أَعْمَالِهِمْ فَفَرَّجَ اللَّهُ عَنْهُمْ.

42. Vad betyder profetens uttalande: ”Vill du be om något, be då Allah om det och vill du ropa på någon för att få hjälp, ropa då på Allah”?

Svar:

Detta uttalande antyder inte ett förbud mot att anropa om något från skapelserna, inte heller ett förbud mot att kalla på deras hjälp. Den riktiga betydelsen av uttalandet är att prioritet har getts till Allah när man vill be om något och att, först och främst, söka Hans hjälp innan man vänder sig till skapelsen.

Denna hadith är lik en annan som återberättats av ibn Hibban: ”Umgås inte med andra än dem rättroende och ge inte mat åt andra än dem gudfruktiga.” Det betyder att det är bäst att umgås med dem rättroende och att ge mat åt dem gudfruktiga. Det betyder inte att det är förbjudet att umgås eller ge mat åt en icke troende.

I verkligheten har Allah, den Allsmäktige, prisat muslimer som gav mat till krigsfångar [som inte var muslimer]. I sorat al-Insan, vers 8:

قال تعالى: ﴿وَيُطْعِمُونَ الطَّعَامَ عَلَىٰ حُبِّهِ مِسْكِينًا وَيَتِيمًا وَأَسِيرًا﴾ سورة ألإنسان (آية 8).

Versen betyder: [Utifrån sin kärlek till Allah gav de sin mat till dem behövande, de faderlösa och till icke muslimer; krigsfångar.]

Likaså har al-Bukhari och Imam Muslim återberättat en hadith om hur tre muslimer bad Allah om att lätta deras bördor i kraft av sina goda handlingar. Deras vädjan blev bönhörd.

43. مَا الدَّلِيلُ عَلَى جَوَازِ زِيَارَةِ قَبْرِ النَّبِيِّ عَلَيْهِ الصَّلاةُ وَالسَّلامُ لِلرِّجَالِ وَالنِّسَاءِ؟

تُسَنُّ زِيَارَةُ قَبْرِ النَّبِيِّ بِالإِجْمَاعِ نَقَلَ ذَلِكَ الْقَاضِي عِيَاضٌ وَالنَّوَوِيُّ قَالَ تَعَالَى ﴿وَلَوْ أَنَّهُمْ إِذْ ظَّلَمُوا أَنفُسَهُمْ جَآؤُوكَ فَاسْتَغْفَرُوا اللَّهَ وَاسْتَغْفَرَ لَهُمُ الرَّسُولُ لَوَجَدُوا اللَّهَ تَوَّابًا رَّحِيمًا﴾ [سُورَةَ النِّسَاء/64] وَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ «مَنْ زَارَ قَبْرِي وَجَبَتْ لَهُ شَفَاعَتِي» رَوَاهُ الدَّارَقُطْنِيُّ وَقَوَّاهُ الْحَافِظُ السُّبْكِيُّ. وَأَمَّا حَدِيثُ «لا تُشَدُّ الرِّحَالُ إِلَّا إِلَى ثَلاثَةِ مَسَاجِدٍ» مَعْنَاهُ مَنْ أَرَادَ السَّفَرَ لِأَجْلِ الصَّلاةِ فِي مَسْجِدٍ يَنْبَغِي أَنْ يُسَافِرَ لِهَؤُلاءِ الْمَسَاجِدِ الثَّلاثَةِ لِأَنَّ الصَّلاةَ فِيهَا تَتَضَاعَفُ وَيُحْمَلُ هَذَا عَلَى النَّدْبِ لا عَلَى الْوُجُوبِ. فَالْحَدِيثُ مَخْصُوصٌ بِالسَّفَرِ لِأَجْلِ الصَّلاةِ وَلَيْسَ فِيهِ أَنَّهُ لا تَجُوزُ زِيَارَةُ قَبْرِ النَّبِيِّ عَلَيْهِ السَّلامُ.

43. Bevisa att det är tillåtet, för både män och kvinnor, att besöka profetens grav.

Svar:

Det är rekommenderat [; sunnah] att besöka profetens grav, frid och välsignelser vare över honom. Det är en rekommenderad och belönande handling. Både al-Qadi ^Ijad och an-Nawawi återgav rådande konsensus bland muslimernas lärda i denna fråga. Allah, vare prisad, sade i sorat an-Nisa´, vers 64:

قال تعالى:﴿وَلَوْ أَنَّهُمْ إِذ ظَّلَمُوا أَنفُسَهُمْ جَاءُوكَ فَاسْتَغْفَرُوا اللَّـهَ وَاسْتَغْفَرَ لَهُمُ الرَّسُولُ لَوَجَدُوا اللَّـهَ تَوَّابًا رَّحِيمًا﴾ سورة النساء (آية 64).

Versen betyder: [Men om de kommer till dig efter att ha gjort sig själva orätt [med sin synd] för att be om Guds förlåtelse, och om Sändebudet ber om förlåtelse för dem, skall de finna att Gud i Sin barmhärtighet tar emot den ångerfulles ånger.]

Profeten, må Allah upphöja hans rang, sade: ”Den som besöker min grav är berättigad till min förbön.” Detta uttalande är berättat av ad-Daraqotni och stärktes ytterligare av al-Hafidh as-Sobki.

Profeten, må Allah upphöja hans rang, sade också: ”Avse inte att resa någonstans [för att be] förutom till tre moskéer, Al-Haram moskén [i Mecka], min moské [i Medina] och Al-Aqsa moskén [i Jerusalem]”. Detta uttalande betyder att om en person önskar att resa för att be i en moské, så bör han åka till en av dessa tre moskéer, eftersom belöningen mångdubblas när man ber i dessa moskéer. Det är en rekommendation och inte en plikt. Uttalandet refererar till att resa för att be och antyder inte att man inte kan resa för att besöka profetens grav, må Allah upphöja hans rang.

44. مَا الدَّلِيلُ عَلَى جَوَازِ التَّبَرُّكِ؟

التَّبَرُّكُ بِالنَّبِيِّ وَءَاثَارِهِ جَائِزٌ قَالَ تَعَالَى حِكَايَةً عَنْ يُوسُفَ ﴿اذْهَبُوا بِقَمِيصِي هَذَا فَأَلْقُوهُ عَلَى وَجْهِ أَبِي يَأْتِ بَصِيرًا﴾ [سُورَةَ يُوسُف/93] وَرَوَى الْبُخَارِيُّ وَمُسْلِمٌ أَنَّ الرَّسُولَ قَسَّمَ شَعَرَهُ وَوَزَّعَهُ بَيْنَ النَّاسِ لِيَتَبَرَّكُوا بِهِ.

44. Vad är beviset för tillåtenheten att söka välsignelser [; tabarruk]?

Svar:

Det är tillåtet att söka välsignelse via profeten och hans reliker. I berättelsen om profeten Josef sade Allah i sorat Yosof, vers 93:

قال تعالى: ﴿اذْهَبُوا بِقَمِيصِي هَـٰذَا فَأَلْقُوهُ عَلَىٰ وَجْهِ أَبِي يَأْتِ بَصِيرًا﴾ سورة يوسف (آية 93).

Versen betyder: [Ge er nu i väg och tag med er denna min skjorta! Lägg den över min faders ansikte – då skall han återfå sin syn.]

Al-Bukhari och Imam Muslim berättade ett uttalande om att profeten delade ut sitt hår till människor efter att han hade klippt sig. Det är uppenbart att han inte gav bort sitt hår för att människor skulle äta det, utan han gav bort det för att människor skulle kunna söka välsignelse genom det.

45. مَا الدَّلِيلُ عَلَى جَوَازِ لُبْسِ الْحِرْزِ الَّذِي فِيهِ قُرْءَانٌ وَنَحْوُ ذَلِكَ وَلَيْسَ الَّذِي فِيهِ طَلاسِمُ مُحَرَّمَةٌ؟

قَالَ تَعَالَى: ﴿وَنُنَزِّلُ مِنَ الْقُرْءانِ مَا هُوَ شِفَاءٌ وَرَحْمَةٌ لِّلْمُؤْمِنِينَ﴾ [سُورَةَ الإِسْرَاء/82] وَقَالَ عَبْدُ اللَّهِ بنُ عَمْرٍو «كُنَّا نُعَلِّمُ صِبْيَانَنَا الآيَاتِ مِنَ الْقُرْءَانِ وَمَنْ لَمْ يَبْلُغْ نَكْتُبُهَا عَلَى وَرَقَةٍ وَنُعَلِّقُهَا عَلَى صَدْرِهِ» رَوَاهُ التِّرْمِذِيُّ.

45. Redogör för tillåtenheten att bära hirz, som är speciella inskriptioner med religiösa fraser och verser ur Koranen eller liknande och som inte innehåller förbjudna trolldomssymboler.

Svar:

Allah, den prisade, sade i sorat al-Isra´, vers 82:

قال تعالى: ﴿وَنُنَزِّلُ مِنَ الْقُرْآنِ مَا هُوَ شِفَاءٌ وَرَحْمَةٌ لِّلْمُؤْمِنِينَ﴾ سورة الإسراء (آية 82).

Versen betyder: [Med Koranen uppenbarar Allah det som är läkedom och nåd för de troende]

At-Tirmidhi återberättade om följeslagaren Âbdullah ibn Âmr att han sade: ”Vi lärde våra barn att recitera speciella ord som hjälper och skyddar dem med Herrens vilja. För de som inte uppnått puberteten, skrev vi in dessa ord på ett papper och hängde inskriptionerna om halsen på dem så att de hängde över bröstet.”

46. تَكَلَّمْ عَنْ ذِكْرِ اللَّهِ فِي الْجَنَائِزِ.

ذِكْرُ اللَّهِ فِي الْجَنَائِزِ جَائِزٌ بِلا خِلافٍ قَالَ تَعَالَى: ﴿يَا أَيُّهَا الَّذِينَ ءَامَنُوا اذْكُرُوا اللَّهَ ذِكْرًا كَثِيرًا﴾ [سُورَةَ الأَحْزَاب/41] وَقَالَ تَعَالَى ﴿الَّذِينَ يَذْكُرُونَ اللَّهَ قِيَامًا وَقُعُودًا وَعَلَى جُنُوبِهِمْ﴾ [سُورَةَ ءَالِ عِمْرَان/191] وَكَانَ رَسُولُ اللَّهِ يَذْكُرُ اللَّهَ عَلَى جَمِيعِ أَحْوَالِهِ، رَوَاهُ مُسْلِمٌ.

46. Redogör för det att lovprisa Allah under en begravningsceremoni [; djanazah].

Svar:

Att lovprisa Allah medan man deltar i en begravning är en belönande gudsdyrkan. Det råder enighet om det bland de lärda. Allah, den prisade sade i sorat al-Ahzab, vers 41:

قال تعالى: ﴿يَا أَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُوا اذْكُرُوا اللَّـهَ ذِكْرًا كَثِيرًا﴾ سورة الأحزاب (آية 41).

Versen betyder: [Åh Troende! Nämn Allah ofta.] Än vidare sade Allah i sorat al ^Imran, vers 191:

قال تعالى: ﴿الَّذِينَ يَذْكُرُونَ اللَّـهَ قِيَامًا وَقُعُودًا وَعَلَىٰ جُنُوبِهِمْ ﴾ سورة ءال عمران (آية 191).

Versen prisar [De som lovprisar Allah stående, sittande och sidoliggande.]

Imam Muslim återberättade att ”Profeten brukade lovprisa Allah i alla tillstånd.”

47. تَكَلَّمْ عَنِ التَّأْوِيلِ.

التَّأْوِيلُ هُوَ إِخْرَاجُ النَّصِّ عَنْ ظَاهِرِهِ وَهُوَ جَائِزٌ فِي الآيَاتِ وَالأَحَادِيثِ الَّتِي يُوهِمُ ظَاهِرُهَا أَنَّ اللَّهَ لَهُ يَدٌ جَارِحَةٌ أَوْ وَجْهٌ جَارِحَةٌ أَوْ أَنَّهُ يَجْلِسُ عَلَى الْعَرْشِ أَوْ يَسْكُنُ فِي جِهَةٍ أَوْ أَنَّهُ يُوصَفُ بِصِفَةٍ مِنْ صِفَاتِ الْخَلْقِ قَالَ تَعَالَى ﴿وَمَا يَعْلَمُ تَأْوِيلَهُ إِلَّا اللَّهُ وَالرَّاسِخُونَ فِي الْعِلْمِ﴾ [سُورَةَ ءَالِ عِمْرَان/7] وَقَدْ دَعَا الرَّسُولُ لِابْنِ عَبَّاسٍ بِقَوْلِهِ «اللَّهُمَّ عَلِّمْهُ الْحِكْمَةَ وَتَأْوِيلَ الْكِتَابِ» رَوَاهُ الْبُخَارِيُّ وَابْنُ مَاجَهْ وَالْحَافِظُ ابْنُ الْجَوْزِيِّ.

47. Redogör för at-ta´wil.

Svar:

At-ta´wil är att ge texten en annan betydelse än dess bokstavliga. Det är tillåtet i varje vers och hadith vars bokstavliga mening må missuppfattas till att Allah har händer eller ett ansikte, att Han sitter på tronen eller att Han ockuperar en viss riktning eller att Han är attribuerad med skapelsernas egenskaper. Allah sade i sorat al-^Imran, vers 7:

قال تعالى: ﴿وَمَا يَعْلَمُ تَأْوِيلَهُ إِلَّا اللَّـهُ وَالرَّاسِخُونَ فِي الْعِلْمِ﴾ سورة ءال عمران (آية 7).

Versen betyder: [Ingen kan dessa versers innersta mening utom Gud och de vilkas kunskap är fast och djupt rotad]

Ibn ^Abbas, som profeten gjorde en vädjan för, sade: ”Jag är en av de som är fullständigt förankrad i kunskapen om religionen.”

Al-Bukhari, ibn Madjah och al-Hafidh ibn al-Djawzi återberättade att profeten bad till Allah för Ibn ^Abbas genom att säga: ”Herre! Skänk honom visdomen och förståelsen av Koranen [; att kunna tolka med rätt medel].”

48. مَا الدَّلِيلُ عَلَى أَنَّ الإِيـمَانَ شَرْطٌ لِقَبُولِ الأَعْمَالِ الصَّالِحَةِ؟

قَالَ تَعَالَى: ﴿وَمَنْ يَعْمَلْ مِنَ الصَّالِحَاتِ مِنْ ذَكَرٍ أَوْ أُنثَى وَهُوَ مُؤْمِنٌ فَأُوْلَئِكَ يَدْخُلُونَ الْجَنَّةَ وَلا يُظْلَمُونَ نَقِيرًا﴾ [سُورَةَ النِّسَاء/124] وَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ «أَفْضَلُ الأَعْمَالِ إِيـمَانٌ بِاللَّهِ وَرَسُولِهِ» رَوَاهُ الْبُخَارِيُّ.

48. Vad är beviset för att tron är en förutsättning för acceptans av ens goda gärningar?

Svar:

Allah, vare prisad, sade i sorat an-Nisa´, vers 124:

قال تعالى: ﴿وَمَن يَعْمَلْ مِنَ الصَّالِحَاتِ مِن ذَكَرٍ أَوْ أُنثَىٰ وَهُوَ مُؤْمِنٌ فَأُولَـٰئِكَ يَدْخُلُونَ الْجَنَّةَ وَلَا يُظْلَمُونَ نَقِيرًا﴾ سورة النساء (آية 124).

Versen betyder: [Men den som gör gott och har tron; är muslim – man eller kvinna – skall stiga in i paradiset och de skall inte lida ens så mycken orätt som [kunde fylla] skåran i en dadelkärna.]

Al-Bukhari berättade att profeten, må Allah upphöja hans rang, sade:
”Den bästa handlingen är att tro på Allah och Hans sändebud.”

49. مَا مَعْنَى قَوْلِهِ تَعَالَى ﴿كُلُّ شَىْءٍ هَالِكٌ إِلَّا وَجْهَهُ﴾ [سُورَةَ الْقَصَص/88]؟

قَالَ الإِمَامُ الْبُخَارِيُّ فِي قَوْلِهِ تَعَالَى ﴿إِلَّا وَجْهَهُ﴾ أَيْ إِلَّا مُلْكَهُ وَقَالَ الإِمَامُ سُفْيَانُ الثَّوْرِيُّ ﴿إِلَّا وَجْهَهُ﴾ أَيْ إِلَّا مَا أُرِيدَ بِهِ وَجْهُ اللَّهِ أَيِ الأَعْمَال الصَّالِحَة.

49. Förklara betydelsen av sorat al-Qasas, vers 88:

قال تعالى: ﴿كُلُّ شَيْءٍ هَالِكٌ إِلَّا وَجْهَهُ﴾ سورة تاصص (آية 88).

Svar:

Imam al-Bukhari sade att uttrycket ”illa wadjhah” betyder: ”Undantaget Hans herradöme.” Imam Sofjan ath-Thawri sade att termen ”illa wadjhah” betyder: Undantaget de gärningar som är uppriktigt utförda, för att söka efter belöning av Allah.”

Betydelsen av versen är antingen, ”allt kommer att få ett slut förutom Guds herradöme” eller ”enbart de som gjort rättfärdiga handlingar [för Guds sak] blir belönade av Honom.” Det är vantro att tolka uttrycket ”wadjhah” som ett ansikte, attribuerat till Allah. Allah är helt och hållet fri från alla kroppsliga egenskaper. Noterbart är även att med herradöme i denna förklaring menas det Guds egenskap att inneha.

50. مَا مَعْنَى قَوْلِهِ تَعَالَى: ﴿ءَأَمِنْتُمْ مَّنْ فِي السَّمَاءِ أَنْ يَخْسِفَ بِكُمُ الأَرْضَ﴾ سُورَةَ الْمُلْك/16 ؟

قَالَ الْمُفَسِّرُ الْفَخْرُ الرَّازِيُّ فِي تَفْسِيرِهِ وَأَبُو حَيَّانَ الأَنْدَلُسِيُّ فِي كِتَابِهِ الْبَحْرُ الْمُحِيطُ الْمُرَادُ بِمَنْ فِي السَّمَاءِ الْمَلائِكَةُ، وَلَيْسَ الْمُرَادُ أَنَّ اللَّهَ سَاكِنٌ فِي السَّمَاءِ.

50. Förklara betydelsen av sorat al-Molk, vers 16:

قال تعالى: ﴿أَأَمِنتُم مَّن فِي السَّمَاءِ أَن يَخْسِفَ بِكُمُ الْأَرْضَ﴾ سورة الملك (آية 16).

Svar:

Denna vers betyder: ”Känner ni er säkra på att änglarna i himlen, inte kommer att skaka jorden, från dess undersida, så ni sväljs i ett jordskred [och detta] på order av Allah?”

Korantolkaren, al-Fakhr ar-Razij, sade i sin tafseer och abo Hajan al-Andalosi skrev i sin bok, Al-Bahr al-Mohit, att uttrycket ”man fis-sama´i” hänvisar till ”änglarna i himlen” och att det inte betyder att Allah skulle uppehålla Sig i himlen. De båda fastslog det.

51. مَا مَعْنَى قَوْلِهِ تَعَالَى ﴿وَالسَّمَاءَ بَنَيْنَاهَا بِأَيْدٍ﴾ سُورَةَ الذَّارِيَات/47؟

قَالَ ابْنُ عَبَّاسٍ ﴿بِأَيْدٍ﴾ أَيْ بِقُدْرَةٍ وَلَيْسَ الْمَقْصُودُ بِالْيَدِ هُنَا الْيَدَ الْجَارِحَةَ الَّتِي لَنَا فَإِنَّ اللَّهَ مُنَزَّهٌ عَنْ ذَلِك.

51. Förklara betydelsen av uttrycket ”ajdin” i sorat adh-Dharijat, vers 47:

قال تعالى: ﴿وَالسَّمَاءَ بَنَيْنَاهَا بِأَيْدٍ وَإِنَّا لَمُوسِعُونَ﴾ سورة الذاريات (آية 47).

Svar:

Versen betyder: [Allah skapade himlarna genom Sin makt.]

Ibn ^Abbas sade, att ”ajdin” i denna vers betyder ”makt”. ”Ajdin” är i denna vers inte en beteckning för händer, eftersom Allah är fri från att ha kroppsdelar. ”Ajdin” är det arabiska språkets pluralform av termen ”jad” som har många olika betydelser i det arabiska språket och några av dem tillkommer inte Allah, såsom händer, medan andra är lämpliga att säga om Allah, såsom makt och givmildhet.

Allah vet bäst!

Allah är En

Han är odelbar,

d.v.s. Han har inte en kropp

Allah har ingen partner,

ingen motsvarighet,

ingen hustru

och ingen avkomma

Allah, den Allsmäktige,

Har inga brister

Hans egenskaper

är helt och hållet felfria

Och oföränderliga

Allah liknar inte

någon av Sina

skapelser