Sunanul-wudu’ på svenska

Sunan al-wudu

Abu shuja’ nämner tio punkter i hänvisning till detta, sunan al-wudu är dock fler. Han summerade däremot rekommendationerna till wudu i dessa tio punkter och nämnde det som är mest känt.

Först börja med basmalah, samtidigt som man tvättar händerna, okej att säga bismillah men av det bättre och det fullkomliga att säga bismillahir-rahmanir-Rahim

An-Nasa’iy om anas ibn malik: att profeten en gång vad om vatten att göra wudu’ med och när han fick en behållare med vatten i sade han ”Gör wudu’ och säg bismillah”. Detta visade att man skall börja sin wudu’ med basmalah. Detta är en sunnah mu’akadah: dvs profeten lämnade aldrig detta.

Därefter fortsätter man tvätta händerna till och med handleden tre gånger;

Om man har najasah på händerna skall man inte doppa händerna i behållaren, utan rengöra händerna först. Ifall man tvivlar på huruvida det finns najasah på ens händer är det makruh att doppa dem i behållaren – man bör först hälla vattnet över händerna och tvätta på det sättet. Om man är säker på att man ej har najasah på händerna är det fortfarande av det bättre att inte doppa händerna i behållaren utan tvätta först som nämnt ovan. Detta eftersom profeten i hadith sade:

”När ni vaknar och skall tvätta händerna skall ni först tvätta dem genom att hälla vatten över dem och inte doppa dem direkt i behållaren – eftersom ni inte vet vart era händer hamnat då ni var i er sömn.”

Den tredje punkten är att med blöta händer stryka över hela huvudet. Detta är för att se till att komma ur den oenighet som råder bland de lärda. Dem lärda har oenats i denna fråga baserat på deras förståelse av koranen och hadith, dessa lärda har uppnåt ijithad och det är giltigt att följa den man önskar –  Shafi’i sade att det är tillräckligt ifall man stryker över ett enda hårstrå eller en del av ett hårstrå. Imam Abu Hanifah sade att plikten beträffande att stryka över huvudet är att stryka över an-Nasiyah (som är den främre delen av huvudet som täcks av en handflata, alltså ca 1/3 av huvudet). Detta eftersom det har återberättats i hadith att profeten en gång hade på sig en ‘imamah (turban) och att hans nasiyah var synlig så han strök över den och fortsatte sedan över turbanen. Därför sade Abu Hanifah att plikten i detta är just att stryka över en tredjedel av huvudet. Imam Malik sade att man skall stryka över hela huvudet.

Imam Ahmad ibn Hanbal sade att man också skall tillsammans med huvudet stryka öronen. Dem var alltså oeniga i tolkningen av ”wamsahu bi-ru’usikum”…

Vill man följa en viss skola måste man lära sig vad som gäller och hur man skall göra det i enlighet med den skolan! (förklara mer och ge exempel om att stryka över fötterna ifall man har tjocka strumpor och att det är giltigt enligt imam Ahmad och att man då måste göra en wudu’ som är giltig enligt den skolan…, som det här med att stryka öronen tillsammans med huvudet eftersom han ansåg öronen tillhöra huvudet. Likaså är det plikt att i wudu’ skölja mun och näsa enligt ahmad. Vill du följa en skola så visst gör det, men lär dig vad som gäller och var försiktig så det inte slutar med att du går en egen väg och gör en wudu’ som är ogiltig enligt dem lärda. Detta kan hända när man blandar fritt utan att vara försiktigt). Skölja mun och näsa är sunnah enligt abu hanifah och shafi’i…
Så vill man följa en viss åsikt är det nödvändigt att lära sig vad den skolan kräver för att t.ex wudu ska vara giltigt. (Illustrera hur man kan stryka över huvudet (fram och tillbaka som räknas som en gång)) Det har återberättats både att man skall göra detta en gång och att göra det tre gånger. Man kan alltså fritt välja mellan att göra det en gång eller tre.

Likaså är det rekommenderat att med nytt vatten blötlägga händerna och stryka över öronen. Man tar pekfingret (al-musabihah) in i örats inre del och tummen sätter man på örats yttre del, bak, och stryker. Detta gör man tre gånger. Efter detta, utan att ta nytt vatten, sätter man händerna över öronen. Då har man täckt allt. Man skall inte stryka över nacken, detta är inte rekommenderat.

Det är också rekommenderat att komma in med vatten under huden till ansiktet när man har ett tjockt skägg, alltså när man till plikten tvättar ansiktet. Har man ett tjock skägg måste man inte se till att vattnet når huden under skägget – det är dock rekommenderat eftersom ibn majah har återberättat genom ibn ‘abbas att profeten gjorde det. Profeten hade ju som känt ett tjock skägg, sallallahu ‘alajhi wa sallam. Profetens skägg var inte långt ner till magen eller liknande, och inte heller kort. At-Tirmidhi och andra har återberättat att profeten brukade trimma skägget, trimma i den bemärkelse att han brukade ta ifrån dess bredd och längd – med andra ord brukade han vårda skägget och inte lämna det att växa vilt. Det återberättade är att lämna skägget att växa tills det att man kan fånga skägget med sin näve – inte längre än så, abullah ibn umar brukaded göra så. Han tog det med sin hand och klippte allt under handen. Men man har uppfyllt sunnah när skägget växt så pass att man inte kan se huden under skägget. Låter man det växa så pass, även om det inte är så långt att den fyller en knuten hand. Man har inte uppfyllt sunnah om man har skägget så pass kort att huden syns, de som gör det så pass att det nästan ser ut att vara ritat påå ansiktet. Detta är inte heller profetens sunnah. Vissa lärda nämnde också att man skall låta den växa – men inte utan att våra det. Som en del extremister gör, de bara lämnar skägget att växa hur som helst. Detta är inte så profeten rådde. Dessa påstår också att det är haram att raka skägget, och att det är en stor synd – detta är felaktigt. Dessa människor påstår sig följa imam ahmad men han har aldrig sagt att det är syndfullt att raka skägget. Likaså är det sunnah, att då man tvättar händer och armar för plikt, att utföra takhlil – detta görs genom att man sätter den ena handen över den man tvättar och för fingrarna mellan fingrarna på den hand man tvättar. Detta är takhlil och sunnah. Likaså skall man utföra takhlil när man tvättar fötterna – dock tar man lillfingret och för det mellan tårna. Man börjar med lilltån och vidare utåt – man avslutar vänster lilltå.

Likväl är det sunnah att i dem moment där man har både höger och vänster att börja med höger. Profeten nämnde i hadith att man i wudu skall börja med höger. Dvs i de moment där man har både höger och vänster – som exemplvis händerna. A’isha berättade att profeten alltid började med höger – när han gjorde wudu, när han kammade håret, när han tog på sig skor, när han utförde ghusul och så vidare. I alla moment där du har höger och vänster. När du dock tvättar öronen skall du tvätta bägge samtidigt – så gjorde profeten. När du rensar håren på armhålen börjar du med höger, likaså började profeten med höger när han rakade huvudet vid haj eller umrah. Men när du skall rengöra din näsa eller när du skall rengöra dig efteer att ha uträttat ditt behov skall du alltid göra rent med vänster hand, när du ska in på toa går du in med vänster fot och likaså när du tar av dig kläder börjar du med vänster.  När du t.ex tar på dig skor börjar du med höger men när du tar av dig skorna börjar du med vänster så du avslutar med höger. Sedan är det sunnah att i wudu tvätta varje kroppsdel tre gånger.

Det sista abu shuja nämner är att vara konsekvent i wudu, vilket innebär att man går vidare till nästa kroppsdel innan den del man precis tvättat hinner torka. Detta är sunnah enligt shafi’iyyah-

Det abu shuja inte nämner är att när man tvättar ansiktet ska man börja med ansiktets högsta del, alltså pannan. När man stryker över huvudet börjar man huvudets främre del. Och när man tvättar armarna och fötterna skall man börja med fingrarna respektive tårarna (Nämn versen och att den slutar med till och med armbågarna). Detta är om man utför wudu ensam. Men om man får hjälp med att göra wudu som att någon häller vatten åt en börjar man med armens högsta del i fråga om wudu, alltså armbågen, och likaså gällande fötterna (; ankeln börjar man med).

Det är också rekommenderat att inte använda ett överflöd av vatten. Att följa profeten är bättre – Han utförde wudu’ med en mudd(!) och ghusul utförde han med en sa‘ som är fyra mudd. Att använda mer vatten till wudu än nödvändigt är makruh – detta gäller i den vattenmängd du använder för att göra wudu. Men att lämna exempelvis kranen på och låta vatten gå till spillo, som man inte anbänder till wudu, är att slösa bort vattnet och detta är haram. Man betalar för detta vatten och det är inte tillåtet att slösa bort det så.

Det är makruh att tvätta kroppsdelen mer än tre gånger, likaså att tvätta två gånger. Om man tvättar mer än tre gånger i en moské är att slösa och det är haram. Det är också makruh att slänga upp vattnet i ansiktet – likaså skall man inte tvätta innanför ögat. Man blundar och tvättar den yttre delen av ögat.

När man är klar med wudu är det sunnah att säga trosbekännelsen och låta den följas av en dua (; nämn dessa). Imam Muslim

Likaså är det sunnah att man, efter att i början ha sagt basmalh och tvättat händerna använda siwak innan man fortsätter med att skölja mun och näsa.

Efter allt detta är det sunnah att be två rak’at kallade sunnatul-wudu’. Där finns ett par fler sunnah i wudu men dessa vi nämnt täcker dem flesta.

Om man, efter ha utfört wudu, skulle tvivla över om man tvättat en viss kroppsdel skadar det inte ens wudu – så länge tveksamheten kom efter man utfört sin wudu. Men att tveka om ifall man gjorde intention att utföra wudu gör att man måste ta en ny wudu. Om man däremot tvekar över en kroppsdel samtidigt som man utför wudu’ skall man gå tillbaka till denna kroppsdel och tvätta den och sedan fortsätta vidare därifrån.

Wal-Hamdu lillah.